Tobias Andersson, som är riksdagsledamot och ordförande för Ungsvenskarna, målar i en riksdagsmotion en mörk bild av folkhögskolornas verksamhet. Han menar att att folkhögskolorna är en slags täckmantel för socialdemokratisk ideologi. Dessutom ifrågasätter han om folkhögskolornas utbildningar är relevanta, han menar att många skolor erbjuder eleverna fördjupning i intressen som dans och teater men att de inte ger yrkesutbildningar.
Därför vill han tillsätta en utredning som ska granska konsekvenserna av en nedläggning av folkhögskolorna. Han vill redan nu strypa möjligheten att ta CSN-lån för studier på folkhögskola.
Motionen har fått många reaktioner och också hård kritik. Det gäller bland annat påståenden att folkhögskolorna är en del av socialdemokratin, då många skolor till exempel är knutna till kristna samfund.
— Även om en majoritet av kritiken kommit från ett tydligt vänsterhåll (bland annat från en vänsterpartistisk folkhögskolerektor) som naturligtvis vill bibehålla rådande ordning finns det delar av kritiken som jag tagit till mig. Det kan därför finnas skäl för mig att nyansera motionen inför årets motionstid för att bemöta denna kritik, skriver Tobias Andersson i ett mejl till Sändaren.

Många som varit studietrötta i gymnasiet eller som haft en svår skolgång får ju en andra chans genom folkhögskolorna. Har inte det ett stort värde?
— Naturligtvis ska det finnas en möjlighet att exempelvis läsa upp sina betyg, däremot kan diskussion tas rörande i vilken utsträckning det ska ske i folkhögskolornas regi. Min kritik bygger dock på andra delar av folkhögskolornas verksamhet.

Varför kan inte Sverigedemokraterna eller närstående organisationer starta egna folkhögskolor om man upplever dagens utbud som för ensidigt?
— Nja, min kritik bygger till stor del på att socialdemokratins förgreningar, exempelvis folkhögskolor, finansieras genom skattemedel. Då vill inte jag att Sverigedemokraterna ska sjunka till samma nivå och verka genom proxy i den utsträckning som Socialdemokraterna länge har gjort.  
Gerhard Holmgren, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, tycker att motionen avslöjar stor okunskap om hur folkhögskolorna fungerar. De erbjuder visst yrkesutbildningar, till exempel för att bli fritidsledare och kantor, men också förberedande kurser för den som ska studera till exempel konst och musik på högskolenivå. Folkhögskolorna har också kurser som ger behörighet till gymnasium och högskola.
— Vi är fullt ut bekräftade av det svenska utbildningssystemet, säger han.

Är du orolig för hur folkhögskolorna skulle påverkas om Sverige­demokraterna kom i regeringsställning?
— Jag står fast vid att vi är en stabil del av det svenska utbildningssystemet. Det vore att skjuta sig i foten att inte använda denna tillgång. Folkhögskolan når på ett unikt sätt dem som står långt från arbete och utbildning. Vem annars klarar av att fånga upp dem?