Jesus, världens frälsare

Jesu födelse i Betlehem är det viktigaste som någonsin skett på vår planet.

Redan sju århundraden tidigare profeterade Mika om den som Guds vilja (Mika 5:2). Även profeten Jesaja förutsade Jesu födelse genom en jungfru av Davids ätt (Jes 7:13, 14). I Matteus- och Lukasevangelierna kan vi läsa hela den detaljrika berättelsen.

 Förutom beskrivningen av Jesu födelse i judiska och kristna skrifter nämns Jesus cirka 600 år senare i Koranen, den heliga boken för våra muslimska bröder. Åtminstone 25 gånger återfinns hans namn Isa, den arabiska formen av Josua. Dessutom finns hänsyftningar till honom, jungfru Maria och hans efterföljare på mer än 90 ställen. (För fler detaljer se min bok Jesus – kontakt och konflikt mellan kristna och muslimer).

Frågan blir då varför Jesu övernaturliga födelse och liv har fått så mycket uppmärksamhet. Vad förde Jesus Kristus in i världen som inte hade uppenbarats varken förr eller senare?

Svaret finner vi i Matteus evangelium. ”Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder”. Med andra ord: Jesus åtog sig uppdraget att frälsa folket från synd.

Det råder inget tvivel om att frälsning från synd är vad mänskligheten är i behov av mer än något annat. Både judendomens och kristendomens heliga skrifter, liksom Koranen och Hadith, framhåller den sorgliga sanningen, att alla människor är födda med benägenhet att synda, vilket har förts vidare genom generationerna alltifrån våra första föräldrar Adam och Eva. Det är därför David säger: ”I skuld är jag född, i synd blev jag till i min moders liv” (Ps 51:7). Det betyder inte att David var född utom äktenskapet utan att han ärvde benägenheten till synd av sina föräldrar. Kort sagt, ingen av människa född, hur stor eller god hon än anses vara i andras ögon, är fri från frestelsen till synd. Alla saknar den kärlek till Gud som är ett grundläggande krav i Guds lag (1 Mos 6:12, Ps 14:3, Rom 3:9-20; sura Nahal 62, Maskat ul Anwar Hadith No: 929).

I detta dystra tillstånd och otillräcklighet, som alla människor föds in i, finns ingen naturlig väg för mänskligheten till frälsning och återlösning. Men ”ära i höjden åt Gud”, som änglarna sjöng den natten, det finns ”ett bud om en stor glädje, en glädje för hela folket” och ”ett tecken” (Luk 2:12-14; sura Zukhraf vers 61), ett löfte om Guds förlåtelse och kärlek till människan: en befriare och frälsare är född. Åt honom gavs namnet Jesus, ty ”han skall frälsa sitt folk från deras synder”.

Acceptera ängeln Gabriels budskap till Maria och bli frälst.