Magnus Hagevis ledare fortsätter engagera. Här blir han försvarad. Foto: Hans Runesson
När Magnus Hagevi på Sändarens ledarplats (den 27 augusti 2024) skriver att “evangelisk teologi vill sätta Jesus i centrum genom att betona hans offer på korset, en personlig relation med Jesus, vägledning i Bibeln och evangelisation”, och att en “liberalteologisk inriktning [prioriterar] detta i mindre utsträckning”.
Då tolkar många av hans kritiker honom som att han påstår att församlingar, pastorer och enskilda kristna som drar åt ett liberalteologiskt håll inte skulle ha en tro på Jesus, inte vara “riktiga kristna” eller ens ha en vilja att som kyrka organisera sig för att uppnå Guds syften för vår värld.
Som jag läser Hagevi är det min bestämda uppfattning att det inte är vad han skriver, och jag tycker att det är uppseendeväckande hur många personer som tycks missförstå detta. Som Lars Gunther påpekar i ledartextens kommentarsfält (den 30 augusti 2024 kl 22:45) ska vi snarare förstå Hagevis användning av ordet evangelisk som ett "begrepp som beskriver en tolkning av den kristna tron där personlig omvändelse anses vara viktig, livsavgörande”, och i ljuset av detta klargörande bör vi istället fråga oss: är det så att personer med en mer liberalteologisk hållning värderar korsteologi, personlig omvändelse och evangelisation i mindre utsträckning än de som drar åt ett mer evangelisk teologiskt håll?
Mer motståndskraftig mot sekularisering
Kan det vara så att de med en mer liberalteologisk hållning, givetvis med fortsatt utgångspunkt i Jesus, hellre vill sätta fokus på värden som rättvisa, befrielse och öppenhet? Om det är så (det hade dessutom varit ett mer intressant samtal än det vi har just nu) så finns det ingenting i Hagevis text som säger att en person med sådana teologiska och ecklesiologiska preferenser skulle vara mindre kristen eller mindre älskad av Gud. Det Hagevi däremot säger är att det finns forskning (som bygger på riktig data) som pekar på att den evangeliska teologin är mer motståndskraftig mot sekularisering än vad den liberalteologiska är. Det är ingen personligt hållen tes från Hagevi, utan det är en hänvisning till praktisk teologisk forskning på ämnet. Huruvida den forskningen är tillämpbar i våra sammanhang, och hur vi i så fall kan lära oss av den, är även det en intressant fråga som vi, på grund av rådande tonläge, inte har haft möjlighet att diskutera.
Inte tendentiös
Inte heller när Hagevi förutspår en stundande generationsväxling i Equmeniakyrkan är han tendentiös. Hagevi gör, baserat på de data som är tillgängliga för honom (när han tittar på vilka som faktiskt deltar i debatten) analysen att den grupp som företräder en liberalteologisk hållning i genomsnitt är äldre än den grupp som företräder en evangelisk teologisk hållning. Detta, menar Hagevi, bäddar för att det teologiska landskapet inom Equmeniakyrkan på sikt kan komma att ritas om. Detta är ingen evangelisk teologisk partsinlaga, utan det är en analys
som han gör i egenskap av sakkunnig ledarskribent för en tidning vars uppdrag är att bevaka och rapportera om Equmeniakyrkan och dess utveckling.
Till sist: till er som kritiserar Hagevis tonläge samtidigt som ni använder en avsevärt mer agiterad‚ och väldigt förminskande, retorik: skärpning! Jesus kallar oss till enhet (Joh 17:21), nästakärlek (Luk 10:27) och fullkomlighet (Matt 5:48). Det ni håller på med är ett drev.
Patrick Abrahamsson
LÄGG TILL NY KOMMENTAR