Magnus Hagevi är missförstådd

Magnus Hagevi

Magnus Hagevis ledare fortsätter engagera. Här blir han försvarad. Foto:  Hans Runesson

Debatt | 6

När Magnus Hagevi på Sändarens ledarplats (den 27 augusti 2024) skriver att “evangelisk teologi vill sätta Jesus i centrum genom att betona hans offer på korset, en personlig relation med Jesus, vägledning i Bibeln och evangelisation”, och att en “liberalteologisk inriktning [prioriterar] detta i mindre utsträckning”.

Då tolkar många av hans kritiker honom som att han påstår att församlingar, pastorer och enskilda kristna som drar åt ett liberalteologiskt håll inte skulle ha en tro på Jesus, inte vara “riktiga kristna” eller ens ha en vilja att som kyrka organisera sig för att uppnå Guds syften för vår värld. 

Som jag läser Hagevi är det min bestämda uppfattning att det inte är vad han skriver, och jag tycker att det är uppseendeväckande hur många personer som tycks missförstå detta. Som Lars Gunther påpekar i ledartextens kommentarsfält (den 30 augusti 2024 kl 22:45) ska vi snarare förstå Hagevis användning av ordet evangelisk som ett "begrepp som beskriver en tolkning av den kristna tron där personlig omvändelse anses vara viktig, livsavgörande”, och i ljuset av detta klargörande bör vi istället fråga oss: är det så att personer med en mer liberalteologisk hållning värderar korsteologi, personlig omvändelse och evangelisation i mindre utsträckning än de som drar åt ett mer evangelisk teologiskt håll? 

Mer motståndskraftig mot sekularisering

Kan det vara så att de med en mer liberalteologisk hållning, givetvis med fortsatt utgångspunkt i Jesus, hellre vill sätta fokus på värden som rättvisa, befrielse och öppenhet? Om det är så (det hade dessutom varit ett mer intressant samtal än det vi har just nu) så finns det ingenting i Hagevis text som säger att en person med sådana teologiska och ecklesiologiska preferenser skulle vara mindre kristen eller mindre älskad av Gud. Det Hagevi däremot säger är att det finns forskning (som bygger på riktig data) som pekar på att den evangeliska teologin är mer motståndskraftig mot sekularisering än vad den liberalteologiska är. Det är ingen personligt hållen tes från Hagevi, utan det är en hänvisning till praktisk teologisk forskning på ämnet. Huruvida den forskningen är tillämpbar i våra sammanhang, och hur vi i så fall kan lära oss av den, är även det en intressant fråga som vi, på grund av rådande tonläge, inte har haft möjlighet att diskutera. 

Inte tendentiös

Inte heller när Hagevi förutspår en stundande generationsväxling i Equmeniakyrkan är han tendentiös. Hagevi gör, baserat på de data som är tillgängliga för honom (när han tittar på vilka som faktiskt deltar i debatten) analysen att den grupp som företräder en liberalteologisk hållning i genomsnitt är äldre än den grupp som företräder en evangelisk teologisk hållning. Detta, menar Hagevi, bäddar för att det teologiska landskapet inom Equmeniakyrkan på sikt kan komma att ritas om. Detta är ingen evangelisk teologisk partsinlaga, utan det är en analys

som han gör i egenskap av sakkunnig ledarskribent för en tidning vars uppdrag är att bevaka och rapportera om Equmeniakyrkan och dess utveckling. 

Till sist: till er som kritiserar Hagevis tonläge samtidigt som ni använder en avsevärt mer agiterad‚ och väldigt förminskande, retorik: skärpning! Jesus kallar oss till enhet (Joh 17:21), nästakärlek (Luk 10:27) och fullkomlighet (Matt 5:48). Det ni håller på med är ett drev. 

Patrick Abrahamsson

6 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

About text formats

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA
Jerry Gegerfeldt
Tack Patrik för din sakliga och klargörande analys av Hagevis text. Tråkigt att människor väljer att missförstå Hagevi och hans ärende och sättet det görs på är dessutom beklämmande. Vi är en kyrka som minskar, som funderar på vägar för att nå vår samtid med evangeliet. Hagevis text är ett viktig bidrag och borde leda till konstruktiva och goda samtal omkring vilken/vilka vägar som som är bäst för evangeliet och inget annat!
Anders Hjalmarson
Tack Patrick!
Sten Högberg
Patrik Abrahamsson. Det är vällovligt att du backar upp Manus Hagevi för det är få som gjort det hittills. Jag är med dig när du påpekar vikten av en sundare diskussion kring vår kyrkas framtida utveckling. Däremot är jag inte med dig när du generaliserar våra kritiska kommentarer som att vi som grupp anser att Hagevi beskriver oss som sämre kristna för att vi som kritiker av hans sätt att resonera tillhör liberalteologerna som han väljer att kalla oss. Någon enstaka kritiker kan ha undrat över om det är det han menar. Men undran är obesvarad. Jag förstår hans hållning i debatten så att han vill hålla sig fri från personliga värderingar och bara hänvisa till vetenskaplig forskning där han har professionell kompetens. Problemet är att ingen humanistisk forskning inom sociologi, teologi, psykologi eller historia är invändningsfri. Man avslöjar sin värdering genom att välja forskningsresultat. Men det bor inte relevant förrän källan redovisas öppet. När källan förblir okänd blir sättet att värdera den ena gruppen som mer relevant än andra just en personlig åsikt. Vi riskerar att tala förbi varandra. Det är alltid relevant att rikta kritik till en auktoritet som mörkar.
Patrick Abrahamsson
Hej Sten. Tack för dina tankar!

Jag har precis som du noterat att det är relativt få som visat sitt stöd för Hagevi. Kanske beror det på att affekt är en stark drivkraft. Det kan också vara så att flera av Hagevis kritiker har haft ett tonläge som inte inbjudit till fortsatt diskussion. Det är såklart alltid vanskligt att uttala sig om hela grupper, och det finns alltid en risk att det uppfattas generaliserande. Jag håller med dig om att jag inte adresserar alla Hagevis kritiker i mitt inlägg, men sen är det inte heller det jag har för avsikt att göra. Däremot är jag faktiskt av uppfattningen att en betydande del av Hagevis kritiker vänder sig mot just det att de ansåg att Hagevi målade upp liberalteologer som ”sämre kristna”. Av de nio debatinlägg som är kritiska mot Hagevis ledartext som Sändaren har publicerat läser jag in denna tematik i åtminstone sju texter. I kommentarsfält på Sändarens hemsida och i diverse sociala medier vill jag mena att jag har sett detta än mer förekommande men jag har inte gjort någon regelrätt sammanställning av något av detta. Fortsättning i nästa kommentar ->
Patrick Abrahamsson
Till det du skriver, som jag då uppfattar som din främsta kritik mot ledartexten: Du menar att Hagevi i sin framställning av den forskning han lutar sig mot är oärlig och mörkar sina källor. Hagevi är professor i statsvetenskap och så vitt jag vet väl förtrogen med hur källhänvisning fungerar, men en ledartext är inte en text där källor förväntas redovisas på det sättet. Med det sagt är jag övertygad om att Magnus gärna delar med sig av den forskning han lutar sig mot om han får frågan.

Visst kan vi ana att Hagevi i hur han skriver har ett ärende, och jag tror att vi båda håller med varandra om att ingen av oss någonsin helt kan skriva sig fri från egna övertygelser när vi formulerar resonemang, men trots det tycker jag att Hagevis språk varken är värderande eller normativt. Fortsättning i nästa kommentar ->
Patrick Abrahamsson
Du har rätt i att Magnus, när han drar slutsatser av specifika data (som exempelvis valresultatet i kyrkoledarvalet), slår fast dessa som fynd. Men han gör det också stödd av data. När Hagevi däremot gör analyser av framtida, mer ovissa, scenarier är han istället mer benägen att tala om vilka tendenser som finns, hur troligt något är och vad saker pekar på. Detta är enligt mig inte någon som gömmer egna åsikter bakom en påstått objektiv forskarroll. Det är tvärtom någon som gör en sakkunnig analys och, där det behövs, genom sitt språkbruk faktiskt är försiktig med att dra för stora växlar och att föra fram ett intellektuellt oärligt resonemang. Med det sagt: tack återigen för dina tankar. Vi känner ju varandra och jag vet att vi, även om vi kanske inte håller med varandra just i det här, har ett gemensamt hjärta för kyrkan och Jesus. Frid.

 

Till minne

E-tidning

Läs E-tidningen

Söndagsservice

Ladda ned pdf (nr 35)