Mäns våld mot kvinnor måste tas på allvar

 Sverige anslöt sig till Istanbulkonventionen 2014 och har sedan dess integrerat dess principer i vår egen lagstiftning. Vi har förbundit oss att förebygga och undanröja detta våld, skydda offren och lagföra förövarna. I våras antog även EU samma konvention, vilket stärker det gemensamma arbetet mot våldet. Sveriges regering har visat vikten av kunskap bland professionella i samhället genom att införa utbildning om våldet i flera examensordningar sedan 2018/19.

Våldet förekommer i olika former, alltifrån fysiskt våld och mord till sexuella trakasserier, eftervåld (våld efter att en relation avslutats) och stalking. 2023 mördades 10 kvinnor i Sverige i nära relationer/partnerskap, ytterligare ett hundratal utsattes för dråp- eller mordförsök, och drygt 2200 sökte vård för sexuella övergrepp 2022. Listan kan göras ännu längre med misshandel och sexuella trakasserier.

Psykiskt våld inte straffbart

Många av våldshandlingarna är straffbara i juridisk bemärkelse medan andra inte är det. Psykiskt våld är ännu inte straffbart, men en utredning har genomförts för att se över lagstiftningen kring detta. Hot och trakasserier är svåra att lagföra och leder sällan till fällande domar. Forskning visar att det psykiska våldet är lika och ibland ännu mer skadligt än det fysiska våldet, vilket leder till allvarlig och långvarig psykisk ohälsa för de utsatta.

Förövarna är nästan alltid män, och forskningen visar att det beror på de strukturella maktordningar som finns och bygger på mäns överordning över kvinnor. Maktordningarna tar sig olika uttryck, även ekonomiskt med ojämlika löner, men också våld. Enskilda män respekterar inte kvinnors gränser, känner sig kränkta om de inte får sin vilja igenom, och tycker sig ha rätt att använda våld för att få det. De definierar ofta inte sitt våld som våld, utan ser det som en ömsesidig konflikt mellan jämlikar.

Sanktioneras genom bortförklaringar

Forskning visar att detta sätt att se på sitt våld förekommer även bland män dömda och fängslade för våld i nära relationer. Samhällets respons på mäns våld innebär ofta att våldet sanktioneras genom bortförklaringar och förminskande av mannens handlingar. Arbetsgivare har ett ansvar att agera när kvinnor blir utsatta på sin arbetsplats. Genom att ta sitt ansvar kan arbetsgivare skapa en tryggare arbetsmiljö för kvinnor, vilket gagnar kvinnors yrkesliv och hälsa och möjliggör för kvinnor att förvärvsarbeta på samma villkor som män. Utan arbetsgivarens ansvarstagande riskerar kvinnor att förlora sin anställning eller känna sig tvingade att sluta, vilket äventyrar deras möjligheter till egen försörjning och självständighet.

Ulla Albért
adjunkt (tidigare utbildningschef och studierektor) vid Uppsala
universitet, Nationellt Centrum för kvinnorfrid (NCK),
samtalsterapeut, pastor i Equmeniakyrkan