Finns det plats för frisinnet på 2000-talet? Ja - vi anser det. Vi är övertygade om att det finns behov av ett frisinne i politiken med samma engagemang som det historiska folkrörelsefrisinnet.
Ett frisinne med betydelsen fördomsfri och framstegsvänlig av gammalt socialliberalt märke som alltid kämpar för och tror på den enskilda människans förmåga att göra gott för andra människor och för hela samhället. Dessa värderingar år inte minst viktiga i ett EU-perspektiv detta valår 2009.
Det tidiga folkrörelsefrisinnet karakteriserades av gemenskap och solidaritet. Bland frikyrkofolket fanns ett urstarkt ideellt engagemang baserat på varje människas personliga tro på Jesus Kristus men samtidigt också ett starkt rättvisepatos och ett folkbildningsintresse. Att självständigt och tillsammans läsa bibeln och utöva sin kristna tro gav en styrka som kom att förändra inte bara dessa människor utan hela samhället. Om man komprimerar förändringen åren 1848 till 1921 kan dessa ca 70 år liknas vid en revolution av det svenska samhället från det gamla överhetssamhället till en liberal demokrati för alla medborgare.

Demokrati
De ideal om samhället som väckelse- och nykterhetsfolket hade gav en naturlig grund för ett samhällsengagemang i frisinnad anda. Folkrörelserna ville påverka samhället genom demokratin och de politiska partierna. Inte genom våldsam revolution som en stark falang inom arbetarrörelsen förespråkade. De som kom från folkrörelserna hade satt kampen mot fattigsverige som vägledande för sin partitillhörighet. Frisinnade och liberaler hade tidigt engagerat sig för kampen mot fattigdomen, för folkbildning och inte minst för demokrati genom allmän och lika rösträtt.
Liberalismen strävar alltid efter frihet för den enskilda människan men att denna frihet inte får skada någon annan människa.
Toleransen är en av liberalismens viktigaste arbetsredskap. Frihet kräver tolerans mellan människor eftersom människor, trots stora likheter, är olika.
Denna insikt präglade också de tidiga folkrörelserna. Väckelserörelsens folk var förföljda för sin tros skull. Intolerans och brist på frihet var deras eget livsrum. Det var hårda straff, ibland med landsförvisning, som drabbade dessa kristna.
Konventikelplakatet, som förbjöd andra än statens präster att hålla gudstjänst upphörde, efter starka och långvariga liberala protester, men långt därefter levde motståndet mot väckelserörelsens folk kvar. Den metod som bl.a. använts mot "frimicklarna" var att förlöjliga dem och sprida fördomar om dem. I länder som Storbritannien och USA utan statkyrkosystem har tvärtemot vad som varit fallet i Sverige exempelvis baptister haft en mera respekterad ställning.

Ensidigt om höger/vänster
Frihet och tolerans för tro och övertygelse har varit och är fortfarande ett starkt gemensamt band i frisinnet. Mediadebatten har ofta en ensidig höger/vänsterinriktning som förvirrar eftersom den skapar motsättningar som människor inte känner igen.
Kulturkonservatism ställs ofta ensidigt mot ett kollektivistiskt synsätt i debatten som det enda alternativet och det gör debatten ensidig och fattig.
Det behövs en motvikt i opinionsbildningen som lyfter fram frisinnade värden som frihet, tolerans och gemenskap som verktyg att bygga ett gott samhälle med.
Att utveckla demokratin, att utveckla välfärden, att förvalta miljön och att utveckla en frihet i gemenskap. Här finns ett frisinnat uppdrag för framtiden – de frisinnade rösterna i debatten måste bli fler!


GUNNAR ASSERHED (fp)
Landstingsordförande i
Östergötland

ROLAND UTBULT (fp)
Kandidat till Europaparlamentet
Västra Götaland