Svar till Hans Johansson och Thorsten Schütte, som i Sändaren  50/2016 invänt mot vårt debattinlägg i flyktingfrågan.

Nej, Hans Johansson, vi skäms inte! Nej Thorsten Schütte, vi är inte ”obotfärdiga”!

Tidningen Sändaren skäms säkert inte heller för att ha publicerat vårt debattinlägg. Åsiktsfrihet och öppen debatt är nödvändigt för en demokratisk tidning.

Vi skäms inte för att vi försöker ha de allra fattigaste flyktingarnas perspektiv. Jag (R.Å.) har ett internationellt solidaritetsperspektiv på flyktingfrågan efter arbetet med de fattigaste i Asien i över 40 år. Jag (I.O.) arbetar mest för att de flyktingar som haft råd att ta sig hit och ”knackat på min dörr” ska få stanna i Sverige. Men vi är ense om att svenskar generellt, politiker, kyrkor och media, har fel fokus i flyktingfrågan. De fattigaste, världens mest utsatta flyktingar, glöms bort i debatten.

Låt oss vara eniga om en sak: Alla världens 65 miljoner flyktingar kan inte komma till Sverige. Det sker och måste ske ett urval. Sverige har i stort sett överlämnat urvalet till marknaden.

Vi vill att urvalet istället ska gynna de fattigaste, de som saknar egna resurser. Svaret heter ”kvotflyktingar” - de mest utsatta och de som väntat längst i flyktinglägren ges företräde: ”

”De som erbjuds vidarebosättning i Sverige som kvotflyktingar blir utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR. Grunden för UNHCR:s urval är en bedömning av vilka som är i störst behov av skydd. Kvotflyktingar väljs oftast ut bland människor som redan har fått flyktingstatus, så kallade ’konventionsflyktingar’, som redan lever i ett av UNHCR:s flyktingläger. Till gruppen hör ofta speciellt utsatta kvinnor och barn.” (ur ”Den svenska flyktingkvoten”, migrationsverket.se, 2014)


Av dem som kommer via smuggelmarknaden är majoriteten män och endast cirka 10 procent har ens varit i ett flyktingläger. Här tränger man sig före i kön genom att kunna betala för sig.

Ett aktuellt exempel, flyktingar från Afghanistan:

Jag (R.Å) besökte flyktingsmugglarnas ”resebyrå” vid ett läger för afghanska flyktingar i Pakistan. Fick följande skriftliga offert för ”smuggelresa” till Sverige och EU (från eng.):

En summa av 1,7 milj. Rs (cirka 150 000 kr) skall sättas in på vårt bankkonto. Resan går landvägen via Iran och Turkiet till Istanbul där agenter tillhandahåller illegala resehandlingar till EU. 
(1,7 milj. Rs är lika med 25—30 års­löner för en lärare i regionen!).

Det är här, när priset för smuggelresan bestäms, som urvalet sker efter marknadens principer: Inga pengar = ingen resa … och ingen asylrätt prövad!

I dag finns till exempel tre miljoner fattigflyktingar från Afghanistan som varit i eländiga läger i Pakistan i över 30 år. – Folk äter gräs… Här har många dött av undernäring, barn och åldringar har frusit ihjäl under kalla nätter… FN:s hjälp räcker inte, en del flyktingar får varken mat eller skydd. (Roy Herrmann, chef för FN:s flyktingorgan UNHCR i Pakistan, i Aftonbladet redan 2001-05-07).

Nu uppmanas flyktingarna lämna. Vart skall man ta vägen?

Ur ett solidaritetsperspektiv: Låt oss ordna transport direkt från flyktinglägren i norra Pakistan för fattigflyktingar som inte har råd till smuggelsystemet. Begränsningen är inte UNHCR:s urvalssystem, utan våra snäva kvoter för de som är i störst behov.(Hittills 1 900/år, ökat till 3 400 för år 2017)

Ur svenskt nyckelhålsperspektiv: I Göteborgs-Posten (18 dec. 2016) ”I GP kan vi läsa att 50 unga afghaner utvisas … Det är 50 unga liv som behövs i det här landet (!)… det saknas några tusen busschaufförer, massor av byggnadsarbetare…! Dessa unga män är ju så duktiga och företagsamma, har ju tagit sig hit genom det krångliga och dyra smuggelsystemet. Är studiemotiverade. Så bra för Sverige!

Ur afghanskt perspektiv: Just sådana unga män behövs för att bekämpa talibanerna och för att bygga upp Afghanistan, där cirka 35 miljoner människor bor.

”Kvotflyktingar (är) ensamma om att få en trygg, organiserad resa till Sverige, läser vi på migrationsinfo.se (4 okt.2016). Trygg, organiserad resa! Vi anser att detta är ett bra system, som bör vara huvudfåran i svensk flyktingpolitik.

Smuggelverksamhet gynnas av Sverige och EU, så länge vi inte generöst och radikalt öppnar våra hjärtan för de mest utsatta, som Jesus kallar ”dessa mina minsta”. Sveriges Kristna råd har startat en namninsamling för en humanare flyktingpolitik. Det absolut humanaste är att antalet kvotflyktingar ökar radikalt. Det medför inga drunkningar på Medelhavet och att inga familjemedlemmar skiljs åt. En kvotflyktings asylskäl behöver inte prövas. Den är redan fastställd av FN.  Vi sparar miljarder för onödig byråkrati som kan användas till att ta hit fler kvotflyktingar.

Rodney Åsberg

Ingemar Olsson