Bodils dröm växer på oväntat sätt

De komma från öst och väst, de komma från syd och nord är inledningen på en av våra mest kända psalmer.

Men det skulle också kunna vara sammanfattningen på den bibelskoleklass som varje vecka träffas i Betlehemskyrkan i Sundsvall.

När nationaliteterna ska radas upp är det verkligen stora delar av världen som representeras.

– Vi har personer från Iran, Afghanistan, Sverige, Malaysia, Kurdistan (turkiska delen) och Burundi med i dag, tidigare har vi också haft personer från Irak här, säger Bodil och konstaterar att hon inte vill vara den som sätter gränser för var du kan komma ifrån.

Uppstår det problem försöker man lösa det smidigt, eller hoppas på att Gud gör det. Så var det för någon vecka sedan.

– Vår utmaning är att vi såklart inte kan alla världens språk själva och vi behövde någon som skulle kunna tolka till arabiska, förklarar Eriksson.

Veckan därpå stod Layth Alsed Abo Htara i dörren. Han hade hittat till Betlehemskyrkan lite av en slump, efter att i flera år bollats runt på olika boenden som flykting från Darfur i Sudan. Om han kunde arabiska – såklart.

– Jag har varit väldigt deppig och nere, men det här känns som hemma, säger han och bjuder på sitt största leende.

Många i klassen står liksom Layth också inför hot om utvisning eller hopp om att få stanna i Sverige.

För hans egen del tror han inte att det längre går att återvända till Darfur eftersom han är kristen, eftersom han menar det finns en reell risk att dödas.

För Bodil har ett rättesnöre därför blivit Apostlagärningarna 2:42 och stycket om de troendes gemenskap.

Här träffas man inte bara för att läsa bibel och be för varandra utan även för gemenskapen och den praktiska hjälpen till varandra. De hjälps också åt att städa i ordning efter sig och det med sådan iver att Bodil innan klassen ska börja behöver be en av deltagarna att stänga av dammsugaren.

Vid hennes sida när undervisningen börjar står Jamshid Ali. Han är från Afghanistan men kan både dari och persiska vilket är bra eftersom båda språken kan behöva översättning. Några förstår Bodils svenska bra och kan utifrån det följa med på sitt eget språk i sina biblar.

Även om Jamshid strålar efter varje mening han får läsa ur Bibeln, visar det sig att även han lever under utvisningshot och väntar på ny träff med migrationsverket.

– Jag väntar på besked, men jag tror att Gud är med oss. Vad som än händer älskar han oss, menar Jamshid med en nästan avundsvärd entusiasm.

Det är lätt att ryckas med i den vänskapliga stämning som råder mellan de olika deltagarna. Lina Abdolah från Iran tar hjälp av Jamshid när hon berättar om hur mycket träffarna betyder för henne. Särskilt efter att hon för en tid sedan förlorade sin man, men i samband med det fick uppleva några starka saker som gett henne en kanske än mer tryggare tro, liksom en längtan efter fredagarna med bibelskolan.

Även om det känns som att den hållit på i många år med tanke på deltagarantalet och hur väl de verkar känna varandra i gruppen, startades skolan upp först i höstas.

Å andra sidan har den varit levande i Bodil Erikssons huvud och hjärta sedan 1994.

– Jag var ute med TMU (Team Med Uppdrag) i Nigeria där de hade en bibelskola med 22 olika nationaliteter. Jag blev så fascinerad av det och hur den kunde fungera så bra så sen har jag gått med den där drömmen.

I Sundsvall har Bodil också under lång tid uppmärksammats för sitt arbete med flyktingar, både i förra tjänsten som pastor i Stöde, liksom uppdrag hon haft utanförför kyrkan.

Men just bibelskolan ska inte ses som ett isolerat flyktingprojekt – utan just som en mångkulturell bibelskola, och hon betonar att även svenskar är med.

En bibelskola utan språkbarriärer helt enkelt, utan gränser. Vare sig de når siffrorna från Nigeria eller inte.