Kiese Thelin visar vägen för oss alla

I Sverige var det länge en ganska märklig sak - att offentlig bekänna sig till sin tro. Att göra en grej av den.

Tro gör man i kyrkan, är en gammal svensk devis som säkert kan kopplas till den svenska hedersaken att religion och politik är privatsaker. Troligen formad av att Sverige fram till 2000-talet hade en statligt sanktionerad statskyrka, som så att säga hade till uppdrag att inhysa alla trosriktningar inom ett och samma lutherska tak.

Förlöjligade som frimicklare

Frikyrkliga, som var de första att göra en sak av att tydliggöra sin bekännelse, blev först förföljda och sedan förlöjligade som frimicklare, mindre vetande och allmänt märkliga.

De som ändå trotsat den gängse regeln att hålla religionen för sig själv på den offentliga arenan har fått betala ett visst pris för det. Fråga bara Carola, Marcus Birro eller Göran Skytte. 

Jag skulle säga att det är typiskt svenskt. I så gott som alla andra länder med undantag för ett antal i västeuropa har den egna religiösa övertygelsen snarat varit ett tecken på djup, pålitlighet, trosvisshet eller åtminstone ödmjukhet. Något finns som är större än vad jaget eller viet är. God bless America liksom. Vi räcker till en viss gräns, men sen behöver vi också hjälp från en annan nivå.

I tider som dessa är det en bön god som någon.

Med en ökad multireligiös demografi, och Svenska kyrkans separation från staten, har det där dock luckrats upp bit för bit även i vårt land. När Isaac Kiese Thelin först slog in straffen som gav Malmö FF segern i årets Allsvenskan, och sedan firade med lagkompisarna och hela Malmö genom att blotta en himmelsblå undertröja med texten "Glory to Jesus † = ❤" kändes det bara självklart.

Inte längre en utländsk grej

Något har hänt. Det är inte längre bara okej om utländska stjärnor som Kaka, Neymar eller Thiago Silva gör det. Det känns inte det minsta märkligt att en svensk spelare så tydligt deklarerar sin religiösa tillhörighet.

Och han är inte ensam. Alexander Isak och Dejan Kusulevski kanske inte är exakt lika tydliga, men bidrar åtminstone till en stark procentökning i antal "korsande" spelare i svenska landslaget. 

Kanske är fotbollsarenorna en exceptionell arena för att visa sin tro. Instagramkontot "Ballers in God" med 269 000 följare visar upp mängder av fotbollstjärnor som hyllar Jesus för sin framgång. Både spelare, och tränare som Jûrgen Klopp i Liverpool som utan att blinka sagt att "Jesus är den viktigaste personen i mitt liv" är flitigt förekommande.

Detta kan vi lära

Även den vanlige troende har nog en del att lära av detta. De flesta har inga arenor att kasta av sig tröjor för att blotta ett budskap, men något håller på att hända.

När jag som reporter på Jönköpings-Posten en gång intervjuade besökare på Nyhemskonferensen för en enkät chockades jag av svar som "Nej, jag vill inte vara med på bild. Jag tror inte det tas emot väl på jobbet." 

Det är ett decennium sen och kanske fanns en uns av sanning i oron, men jag tror ärligt talat att det är en förlegad oro. Möjligen en som underblåses i våra egna kyrkliga rum.

Intresserade av det existentiella

Människor är intresserade av det existentiella, tron blir allt mindre privat och andlighet har överlag blivit en diskussion som röner mer intresse än skepsis. 

Isaac Kiese Thelin visade vägen. Att våga stå för sin tro är inte längre något cringe i Sverige.