När någon har upplevt Gud

Nu ville hon gärna tala med mig om vad hon skulle säga till dem.

Min första bok, Jeg mødte Jesus, kom ut i ­Danmark i 2015, i Norge samma år och i Sverige (med titeln Jag mötte Jesus, på Polaris, övers anm) och andra länder året efter. Sedan dess har jag hållit ungefär 300 föredrag om mina och andras andliga upplevelser. Varenda gång, var jag än har varit – i församlingskyrkor, i frikyrkor, på bibliotek och oavsett vilket land har jag besökt – har jag träffat någon präst som har sagt det som Gitte sa.

Intensivt researcharbete

Min egen chock över att helt oväntat ha fått göra många andliga upplevelser ledde till ett intensivt internationellt researcharbete, som nu är inne på sitt 17:e år. Något av det mest underbara som jag har upptäckt är att 50–75 procent av oss, enligt brittiska BBC och amerikanska Pew Institute, har upplevt något som vi själva kallar andligt eller beskriver med liknande ord.

… men sedan har jag märkt att många präster inte känner sig rustade för den delen av uppdraget.

Människor har alltid varit med om andliga upplevelser, och de har alltid gått till präster med dem. Det gjorde jag själv. Hon gav mig utmärkta råd, men sedan har jag gång på gång märkt att många präster inte känner sig rustade för den delen av uppdraget.”Det är inte heller något som vi talar med varandra om”, sa den erfarna prästen i Svendborg till mig.

Bibeln full av andliga upplevelser

Det undrar jag fortfarande över, för Bibeln är full av upplevelser. Och den är full av vägledning för den som ska tala med människor om hur man kan leva med dem och låta dem få den fantastiska förändringskraft som de har.

Kort vägledning i sju steg

Min korta vägledning, byggd på lika delar övning och bibelläsning, blir sju steg:

1. Erkänn upplevelsen, så som också bland andra Paulus gör. Det som en människa har erfarit som verklighet kan varken präster eller andra döma om.

2. Tala med ömhet och varsamhet. Många har svårt att hitta de rätta orden. Det gör dem förlägna och ofta också blyga. Ge dem tid och omsorg. Lyssna.

3. Visa respekt för vilken stor skillnad också de för blotta ögat minsta upplevelser kan göra i en människas liv. När en människa blir med­veten om Guds närvaro kan det välta omkull hennes världsbild, och det kan skapa stora konflikter i familjer.

4. Säg ”välsignade du” om och om igen. Det gjorde prästen för att lära mig att det var en gåva jag hade fått och inte något som jag hade gjort mig förtjänt av. Vilken glädje!

5. Återberätta vad Jesus gör när han står på berget och han blir förvandlad och lyser, och när lärjungarna också plötsligt ser Mose och Elias stå där tillsammans med honom. Petrus vill bygga hyddor så att de kan stanna kvar i upplevelsen och glädjen där uppe på toppen. Jesus svarar ­honom med att gå ner från berget och fortsätta sitt arbete med att bota människor. Med andra ord: man ska inte bli hängande i upplevelsen utan leva vidare i vissheten om att något sådant kan hända. Stärk förundran.

6. Bemyndiga inte dig själv att bestämma hur andra ska leva med sina upplevelser. Jag tror att det är bra för de flesta att leva med dem i en gemenskap där de erkänns, men det gäller inte alla.

7. Använd inte upplevelser som argument för att den du talar med ska bli medlem i just din kyrka. Såvitt jag vet är upplevelser centrala i alla religioner. Kristendomen har inte patent på dem. Själv önskar jag att kristna kyrkor i Norden skulle göra sig mer synliga för dem som upplever något andligt, så att de omedelbart kan känna sig välkomna i en kyrka i sitt kulturella sammanhang.

Charlotte Rørth
journalist och författare