Ser kyrkan mig som liten är?

Jag är själv en av dessa och kan förstå något av vad du går eller har gått igenom. Det finns hjälp att få. Men tyvärr är kyrkan alldeles för ofta dålig på att ta emot berättelserna från de som drabbats. För den som blivit utsatt innebär att ens redan utsatta position förstärks. Att då bli ifrågasatt är det värsta man kan vara med om. Det har hänt mig.

Missbrukad makt farlig

Makt är neutralt, det behövs ledare på alla positioner i ett samhälle för att det ska fungera. Det är när makten missbrukas som den blir farlig. Detta missbruk är något som förekommer på flera olika områden, det är inte unikt i kyrkan. Men den andliga dimensionen av makten och missbruket av den gör mer ont, där man kanske minst av allt förväntar sig det.

Det är ett grundproblem i kyrkan att vi tror för gott om varandra och ibland måste vi inse att det finns en dubbel eller motstridig bild av en person – båda sidorna kan vara sanna. Den som är bra, och den som kan vara fruktansvärd.

Vi vågar inte gå till botten

Det är nog det som är problemet, många gånger vågar vi inte gå till botten med rädslan att bilden av ledaren inte stämmer – den ­behöver korrigeras.

Nu vill jag rikta mig till dig som får höra besvärande berättelser som du inte får ihop med den goda bild du har av en ledare. Här är några råd på vägen. 

Ta orden på allvar

Viktigast: Lyssna och ta orden på allvar. Du ­behöver inte omedelbart värdera sannings­halten. Ta in allt oavsett vilken relation du har till den person som berättelsen gäller. 

När jag i handledning tog upp en händelse av maktmissbruk upplevde jag en enorm känsla av befrielse när min handledare reagerade kraftigt, med hela kroppen: ”men sa personen verkligen så? Det är ju fruktansvärt”. Utan den bekräftelsen är det lätt att vaggas in i tron att det inte var så farligt, att man nog är överkänslig.

Sov på saken

Se till att finnas där för personen, som trots ­utsattheten vågar berätta. Det kan du vara ­genom att tydligt tacka personen för dennes mod. Ibland kanske inte det första som behövs är en bön. Bekräfta att berättelsen stannar hos dig. Be om att få återkomma i närtid för att ge dig möjlighet att själv reflektera över vad du hört och vad du kan göra. Sov sedan på saken och återkom till personen inom den tid du sagt. Led därefter personen vidare med de steg som behöver tas. 

Be om hjälp för att kunna hjälpa

Det är inte säkert att det är du som blir lösningen, du kan vara en länk i en kedja där personen i fråga kan få den hjälp den behöver. I vissa fall behövs professionellt samtalsstöd, i andra att rutiner för att hantera olika former av trakasserier, kränkningar eller övergrepp aktiveras. Vad har din kyrka för rutiner? Sätt dig in i dessa och om du behöver – be om hjälp för att kunna hjälpa.

Kyrkan skyldig att lyssna

Vi får aldrig glömma att kyrkan är skyldig att lyssna in människors utsatthet, annars är församlingen inte en trovärdig plats. Kyrkan ska stå i främsta ledet och måste därför gå till botten med varje berättelse. 

Det är med smärta jag skriver något så självklart, men ingen annan ska behöva vara med om det bemötande jag har fått: ”jo jag vet att den personen kan vara lite besvärlig, men…”. Avfärdande. Negligerande. Ursäktande. Bortförklarande. Kyrkan måste kunna bättre än så och måste kunna sätta stopp för maktmissbruk.

Till sist, du som har blivit utsatt! Den här ­krönikan är till dig, du är inte ensam. 

Johan Winbo
pastor i Västerås