Franciskus firar 10 år som påve. Ett av hans främsta projekt är ett gigantiskt rådslag om katolska kyrkans framtid. Synodala processen är namnet - och alla katoliker är inbjudna.
– Det här är typiskt för påve Franciskus. Det har gått som en röd tråd genom hans påveämbete: att decentralisera och göra fler delaktiga. Han vill få sina biskopar att lyssna mer. Det säger Ulla Gudmundson, tidigare Sveriges Vatikanambassadör och kännare av katolska kyrkan.
Påven vill att även människor som uttrycker obekväma åsikter skall vara mindre rädda.
Ingen katolsk revolution
Samtidigt är det ingen spridning av makten. Nej, någon katolsk revolution handlar det inte om. Ett citat från Stockholms katolska stifts hemsida är tydlig:
”Kyrkan styrs av sina biskopar och påven fattar besluten. Den synodala processen innebär inte att kyrkan nu blir demokratisk och att den kommer att byta ut sin hierarkiska organisationsform. Processen handlar om att lyssna på varandra och att lyssna på vad Gud vill säga oss.”
Ändå är den synodala processen något nytt.
– Det är säkert ett helt unikt skeende, men en följd av det Andra Vatikankonciliet som betonar kyrkan som Guds folk, det allmänna prästadömet som har ett ansvar för evangelisationen, säger stiftets biskop, kardinal Anders Arborelius till Sändaren.
Ekonomiska konstigheter
Katolska kyrkan har varit under press i flera år. Pedofilskandalerna är naturligtvis det värsta. Ekonomiska konstigheter i Vatikanen, ett tilltagande problem att rekrytera präster är två andra exempel.
Ulla Gudmundson menar att en del saker kan förändras hyfsat lätt. Celibatkravet för präster är ett sådant. Redan i dag finns – av olika skäl – många gifta katolska präster. Motståndet mot preventivmedel nämner hon också. Att förändra synen på prästvigda kvinnor, aborter och homosexuella svårare.
Så vad kan den synodala processen leda till?
– Omöjligt att svara på, men det kan gå fort ibland. Kanske kan påven driva upp tempot så länge han är påve. Samtidigt är splittring det värsta som kyrkan vet, vilket talar för att förändringar kan ta lång tid.
Arborelius uttrycker sig försiktigt
Kardinal Anders Arborelius väljer att uttrycka sig försiktigt.
– Den synodala processen är viktig eftersom den vill klargöra vilka frågor och förväntningar som Guds folk har på kyrkan och hennes kallelse, alltså de vanliga troende som deltar aktivt i kyrkans liv och de som av någon anledning dragit sig undan församlingslivet.
– Förhoppningsvis kan den helige Ande hjälpa kyrkan att se hur hon kan nå världen med evangeliet på ett tydligare sätt.
Fakta: Synodala processen
- Möten med världens katolska biskopar (synoder) har som rådgivande organ hållits regelbundet sedan 1960-talet. Att låta alla världens katoliker komma till tals inför en synod är nytt.
- Den synodala processen inleddes i oktober 2021 med att tio olika frågeställningar diskuterades i församlingarna. Arbetet har skett i samarbete med studieförbundet Bilda.
- Svaren i Sverige sammanställdes först av Stockholms katolska stift, därefter på nordisk nivå. I februari samlades man i Prag för att sammanställa på europeisk nivå. Liknande möten hålls på världens andra kontinenter.
- I sommar kommer svaren att sammanställas från de sju världsdelarna. Därefter väntar två möten med världens biskopar, det första i höst och ett uppföljande hösten 2024.
- I Sverige har 77 stycken svar lämnats till Stockholms katolska stift, 36 av kyrkans 44 församlingar har svarat. Svar har alltså kommit även från andra som enskilda katoliker. Hur många kyrkomedlemmar som totalt deltagit aktivt i samtalen i Sverige vet man inte.
Fakta: Katolska kyrkan
- Katolska kyrkan är med sina 1,3 miljarder medlemmar världens största.
- I Sverige finns runt 120 000 katoliker. Kyrkan växer framförallt genom invandringen, antalet svenska konvertiter är däremot relativt få.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR