Det ukrainska folket har fått ta emot matpaket, hygienartiklar och täcken efter att Smögens equmeniaförsamling har förmedlat 70 000 kr från en högst solidarisk affär.

Håkan Eliasson från Smögen har haft många segelbåtar, och fått uppleva mycket genom åren. För fyra år sedan fick han en fin gåva av en vän – en Vindö 22.

– Det blir en särskild atmosfär i en sådan båt. Den är väldigt vacker och välbyggd, säger Håkan Eliasson.

Hans gode vän hade haft båten i många år, men ville avveckla den biten.

– Jag protesterade först, och sa att det var för mycket att ta emot. Men sedan förstod jag att han verkligen ville ge mig båten.

Håkan Eliasson kom på en lösning.

– Jag lovade att måla och göra iordning min väns sjöbod. I så fall kunde jag tänka mig att ta emot gåvan. Och båten har varit till glädje för mig, mina barn och barnbarn.

Ville hjälpa till genom att sälja båten

När kriget i Ukraina bröt ut fick Håkan Eliasson en idé om att hjälpa till genom att sälja båten. På något vis kände han att han var klar med den. Han kunde inte nyttja båten så mycket som han ville.

– Jag börjar bli till åren. Fast jag är pigg, stark och lätt, så är jag ändå snart 73. Och det kändes som en riktigt fin avslutning för tiden med min Vindö – att sälja den och ge bort pengarna till nödställda.

Men han kunde inte tänka sig att sälja båten utan att rådfråga sin vän som en gång gav honom båten.

– Och han sa ja direkt – det här är vår gemensamma gåva.

Pengarna gick oavkortat till Ukraina

Håkan Eliassons söner hjälpte honom med annonsering, och det framgick tydligt att pengarna skulle gå oavkortat till Ukraina – och det blev napp direkt.

Han blir rörd när han berättar om båtaffären. Ögonen blänker lite extra.

– Folk ringde från Finland, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge. Och det blev en norsk professor som köpte båten. Han betalade direkt och affären var klar. Det var en fin person. Känslig, precis som jag. Han tyckte att det här var bra.

– Jag ville att köparen skulle vara säker på att pengarna kom fram, så jag kontaktade Per Olof som är kassör i Smögens Equmeniaförsamling. Jag bad om hjälp att förmedla gåvan. Att kontakten mellan kyrkan och Ukraina fanns, det visste jag, säger Håkan Eliasson.

Det kanske kan väcka en tanke hos andra att ge ett bidrag. I en stor sorg hände något fantastiskt och positivt.

Han och kassören känner inte varandra, men har kopplingar via bekanta.

– Jag fick 40 000 från försäljningen och skickade dem omgående till Equmeniakyrkans katastroffond. Pengarna var öronmärkta för Ukraina, och vi vet vad de skulle användas till: mat, hygienprodukter och täcken med mera, berättar Per Olof Persson.

Han förklarar vidare:

– Mottagaren är Baptistunionen i staden Lviv, som vi har hört så mycket om nu. Här har stora flyktingströmmar passerat, och behoven är stora.

Håkan Eliasson är mycket nöjd över förloppet.

– Per Olof var fin att prata med. Jag fick en bra känsla.

Köparen ville inte hämta båten

Tiden var inne och båten var klar för hämtning, då ett sms från köparen ställde allt på ända. Beskedet var att ”jag ämnar inte att hämta båten”. Det var ett omskakande meddelande som fick allt att snurra.

Längre ner i sms:et skrev köparen att han inte tänkte kräva pengarna tillbaka. ”Jag tycker att de har kommit dit de ska. Jag är nöjd med det”.

– Och han önskade mig lycka till i livet, säger Håkan Eliasson.

– En av mina söner föreslog att jag skulle kontakta Vindö-varvet på Orust. De byggde båten en gång, och kunde kanske vara intresserade av att köpa tillbaka den.

Han ringde dem och berättade hela historien om vart pengarna skulle gå. Efter ett par dagar kom en man från Vindö för att titta på båten. Han tyckte att den var jättefin. Det var dags för en ny båtaffär.

Håkan Eliasson körde båten till Orust, lämnade båten på varvet och fick 30 000 kronor till.

– Jag tyckte att det var fint med en sista tur. Det tog fem timmar, och jag njöt av varenda minut, minns Håkan Eliasson.

Kassören Per Olof Persson berättar att han blev kontaktad en gång till, och nu gällde det en betalning från båtvarvet.

– De hade kommit överens, och Håkan ville att jag skulle förmedla pengarna och visa att inbetalningen var gjord. Jag fick ett nytt tackbrev och bekräftelse från Equmeniakyrkan riks, så det kunde jag vidarebefordra till varvet.

Per Olof Persson fortsätter:

– Därefter kom en kompis till Håkan och sa att han också ville ge ett bidrag. Han sålde sin lilla båt, värd 2000 kronor, till förmån för samma insamling.

Vill gärna inspirera andra

Det var egentligen inte meningen att den här historien skulle bli offentlig. Anledningen till att det blev en intervju och artikel, trots Håkans motstånd till rampljuset, är att han gärna vill inspirera andra.

– Det kanske kan väcka en tanke hos andra att ge ett bidrag. I en stor sorg hände något fantastiskt och positivt.

Och kassören Per Olof Persson är glad över att ha fått förmedla pengar från Håkan Eliassons båtförsäljning – två gånger. En sammanlagd summa av 70 000 kronor.

– Ja, det var bara en positiv överraskning. Helt otroligt – Gud är god.