200 år av alliansfrihet har tjänat oss väl. Visst hade den sina baksidor och det går att diskutera måttet av alliansfrihet under vissa perioder. Men ändå, den har gett oss andrum i både med- och motgång.
Men vad som tjänat oss än mer väl är den höga toleransnivå vi haft av människors rätt att göra narr och driva med varandra. En kugge i vår yttrandefrihet som tjänat oss utmärkt väl.
Endast de brittiska öarna, Frankrike och i viss mån USA skulle kunna sägas vara oss överlägsna på denna fronten.
Den har tagit sig uttryck på främst två sätt;
1. Den svenska satiren – en kulturskatt i sig som de senaste åren kanske främst företrätts av SVT:s Svenska nyheter – vem minns inte den storm som drog igång efter ett kritiskt och satirsprängfyllt inslag på SN, som fick UD att behöva förklara svensk yttrandefrihet för Xi Jinpings utsände. Rena grekiskan, tyckte hen.
2. Den höga toleransen för det allmännas rätt att uttrycka sitt missnöje mot framförallt makt, men också andra samhällsföreteelser med starka ordalag och aktioner – så länge det inte eskalerat till våld.
Stark motståndare i cencelkulturen
På senare år har denna hållning fått en stark motståndare i cancelkulturen som i stället för att ge igen med den satir och möjlighet till fritt tal som så varit ett så kraftfullt verktyg, helt enkelt deplattformera meningsmotståndare.
Men det som började i en god ända, ofta med föresatsen att skydda minoriteter och utsatta grupper från hot och hån, är nu en fråga som riskerar få storpolitiska konsekvenser.
När en ”hängd docka” av Erdogan hängdes upp utanför Stockholms stadshus blev det kulmen på en diskussion där Turkiet velat få Sverige att göra eftergifter på sin långa tradition av att klä av kejsarna nakna. Och Sveriges främsta företrädare verkar hålla med. Vi måste böja oss djupare på denna punkt för att få komma in i Natos finrum.
Stark nordisk union
Jag har haft en dålig känsla kring idén om att överge alliansfriheten länge. Mitt motförslag har alltid varit att i stället bygga en stark nordisk union som kan verka som unika fredsmäklare i den globala kontexten.
Men alliansfriheten är inte det som oroar mig mest. Det som oroar mig är att Sverige kommer ändra kurs i fråga om hur mycket makt och företeelser får ifrågasättas i ett land som vårt.
Att vi deplattformeras in i Nato, till att bli ett land som glömmer vad som varit fredstidens bästa tjänare.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR