Stormningen av Kapitolium för exakt ett år sedan gav en dramatisk start på 2021. Scenerna inifrån den amerikanska kongressbyggnaden var skrämmande våldsamma och så långt från det demokratiska ideal som USA säger sig gå i bräschen för. Det rättsliga efterspelet och den fredliga installationen av Joe Biden som Donald Trumps legitima ­efterträdare på presidentämbetet visar ändå på institutionernas styrka.

Dessvärre kan även ondskefulla institutioner vara starka, vilket det kinesiska kommunistpartiet är ett exempel på. I somras ­firade det hundra år och partiet är starkare än någonsin, sam­tidigt som Kina fortsätter att stärka sitt inflytande över världen genom strategiska investeringar i fattiga länder, men även i ett rikt land som Sverige. Sändaren har framför allt uppmärksammat uigurernas fruktansvärda situation. Trycket på Kina måste öka.

En helt annan hundraåring som firades det gångna året var den svenska allmänna rösträtten. ­Jubiléet kunde gott fått ett större och synligare firande. Det handlar trots allt om demokratins verkliga genombrott i och med att även kvinnorna nu fick rösträtt. Att det dröjde till 2021 innan vi fick vår första kvinnliga statsminister, visar att kvinnofrågan är fortsatt relevant, för att inte nämna barnmorskeupproret, våldet mot kvinnor (i nära relationer) eller #Metoo, för att ta några exempel som varit hög­aktuella under året som gått.

Annars har det politiska året 2021 fortsatt att präglas av pandemin, ekonomins återhämtning, den besvärliga regeringsbildningen och politikernas tävlan om att ta de hårdaste tagen om samhällsproblemen. Den eskalerande och allt mer våldsamma gängkriminaliteten måste prioriteras och alla resurser behöver sättas in för att betvinga den. Men analysen får inte tillåtas att bli förenklad och samtidigt som rättssamhället tar hårdare tag mot kriminalitet och kriminella måste lika stora eller ännu större resurser satsas på det och dem som bygger ett jämlikt och gott samhälle för alla.

Valåret 2022 kommer vi serveras många förenklade analyser av komplexa samhällsproblem. Har någon en alltför enkel lösning kan vi utgå från att den inte är sann. Låt oss i stället hoppas på en valrörelse där partier och ­politiker förmås ge sammanhängande förklaringar och lösningar. Vi har en stökig mandatperiod bakom oss och minst ett par historiskt väldigt betydelsefulla partier riskerar att åka ur riksdagen, nämligen Liberalerna och Miljöpartiet. På valdagen prövas väljarnas förtroende dels för de kandiderande partierna, dels för det demokratiska systemet som helhet. Valet 2022 kan bli annorlunda i flera avseenden. Låt oss hoppas, och arbeta för, att det blir till det bättre.

Både det svenska samhället och världen står inför enorma utmaningar. Den goda nyheten är att trots ännu ett år av hälsokris, ­politisk kris och klimatkris, så står ekonomin och samhället pall. Men många systemfel har blottlagts och många människor har pressats till gränsen för vad de klarar av, för många har passerat gränsen. Känslan smyger sig på att det inte bara är planetens gränser som överskrids i namn av ekonomisk utveckling, men även mänskliga gränser och gränserna för mänsklig värdighet. Kloka opinionsbildare inom hållbarhet pekar på sambandet mellan miljömål och mänskliga rättigheter. Vi kommer inte att uppnå det ena utan det andra, och det är bra. För vi behöver inte välja mellan att sträcka ut en hjälpande hand här och nu och sam­tidigt så ett frö för framtiden.

Rakel Lennartsson 
Ledarskribent
sandaren@sandaren.se