En tidig kommentar till valresultatet, som spreds på sociala medier, löd ungefär så här: Nu blir det ännu viktigare med de små gesterna, att visa att vi är medmänniskor genom hur vi är mot varandra, vilka vi pratar med när vi lämnar på förskolan, vilka vi sätter oss bredvid på bussen, vilka vi bjuder hem – att vi öppnar våra sammanhang och hem för andra, för fler.

Svårt att förlika sig med tanken

Så måste vi agera när det parti som framgångsrikt verkat för att degradera vissa människor, i stället för att inkludera dem, nu har lyckats bli Sveriges andra största parti. Sverige har röstat, ja vi svenskar har röstat så här. Men många har svårt att förlika sig med denna tanke som nu har materialiserats. Förutom de rent politiska konsekvenserna av valresultatet 2022 riskerar det att skapa stor splittring i befolkningen. Många som inte kan tänka sig att rösta på SD känner ett främlingskap för den femtedel av Sveriges röstberättigade som gjort det. Det skär in också i kyrkliga miljöer.

20 procent av befolkningen i Sverige är födda utomlands. Över 30 procent av läkarna i Sverige är födda utomlands, 40 procent av vårdbiträdena. Alla som någon gång åkt buss, spårvagn, tunnelbana eller taxi i någon av Sveriges storstäder har nog ställt sig frågan hur Sverige skulle rulla utan invandrare. För att inte tala om byggbranschen och servicesektorn inklusive de hushållsnära tjänsterna.

De flesta av oss känner en eller flera människor med invandrarbakgrund. Människor vi mött genom studier, arbete, i församlingen eller föreningslivet. Att lära känna en människa personligen innebär i princip alltid att yttre skillnader övertrumfas av det djupt mänskliga. Det är det allmänmänskliga som vi relaterar till när vi möts som personer i stället för kategorier i statistiken eller nyhetsrapporteringen.

Vi och dom

En av många anledningar till den aversion som uppstår hos SD:s motståndare beror naturligtvis på den idé om vi och dom som präglat partiet. Färre kanske tänker på att detta synsätt även är en spegling av SD:s demokratisyn. Går 20 procent av svenskarna verkligen i god för ett parti med en närhistoria bortom demokratiska ramar, och med tydligt nationalistiska och auktoritära drag?

Liberal demokrati

När svenskarnas demokratisyn verkar spreta åt olika håll förtjänar begreppet liberal demokrati en förklaring. Om demokrati betyder folkstyre, betyder liberal demokrati att folkstyret måste ha vissa gränser. Det handlar exempelvis om skyddsmekanismer för att en majoritet inte ska kunna köra över en minoritet hursomhelst. Sverige är en liberal demokrati, vilket innebär att vi förutom folkstyre värnar rättsstaten och mänskliga rättigheter inklusive religionsfrihet som har en särskild ställning i grundlagen. Vi ser tyvärr hela tiden exempel på att Sverigedemokraterna är beredda att tumma på dessa principer.

Civilsamhället behövs mer än någonsin

När en liberal demokratisyn är hotad behövs civilsamhället mer än någonsin. Många tänker nog att det ideella arbetet de gör i kyrkor och församlingar, föreningar och organisationer, är för någon annans skull. Men att värna den svages rätt är att värna vår egen. Vem som är svag och vem som är stark är heller inte statiska kategorier, utan resultatet av komplexa och föränderliga processer.

Valet 2022 lär oss läxan att fria val paradoxalt nog kan leda till mindre frihet. Staten är inte nödvändigtvis en garant för de värderingar som vi förknippar med liberal demokrati: frihet, jämlikhet, solidaritet, religionsfrihet.

Tonläget var högt i valrörelsen och vänsterns och högerns väljare tycks stå längre från varandra än på länge. Nu måste vi försonas, eller som Marina Ferhatovic skriver i Dagens Nyheter: ”vi måste ändå samsas i detta land. De flesta av oss har faktiskt inget annat.”