Ett nytt steg framåt för Enskilda högskolan

Det är i många stycken en fantastisk resa som detta ­lärosäte i Bromma har genomfört. När den frisinnade liberalen Jan-­Erik Wikström föreslog att frikyrkors teologiska utbildningar ­kunde bedrivas som högskolor och få del av statens högskole­medel trodde en del inte att det var möjligt. Det var inte läro­sätenas kompetens som gjorde folk skeptiska, utan om en sådan reform skulle vara möjlig i ett starkt sekulariserat samhälle. Men sedan 1993 är de teologiska utbildningarna som tidigare bedrevs på ­Betelseminariet och Teologiska seminariet på Lidingö en högskola. Först var namnet Teologiska högskolan Stockholm. Efter att mänskliga rättigheter blivit en viktig del av skolans utbildningsprogram byttes namnet till det nuvarande 2018.

Blivit mer avancerade

Framgången stannar inte där. EHS attraherar studenter med olika program för teologi, religionsvetenskap, östkyrkliga studier (inriktat på ortodoxa kyrkor) och mänskliga rättigheter. Dessutom har studierna steg för steg blivit mer avancerade. Sedan 1996 utfärdar EHS kandidatexamen och sedan 2011 magister- och masterexamen. Under ledningen av den tidigare rektorn Owe Kenneberg fick EHS 2016 rätt att utfärda lic- och doktorsexamen och har nu en egen forskarutbildning.

EHS är inte vilket lärosäte som helst. EHS skulle inte finnas om det inte var för Equmeniakyrkan. De flesta som nu för tiden ordineras som pastorer i Equmeniakyrkan har studerat teologi på EHS. För EHS och Equmeniakyrkan är det en överlevnadsfråga att deras teologiska utbildning är relevant för blivande pastorer och deras arbete i kristna församlingar.

Kan finnas grogrund för spänningar

Som för professionsutbildningar på andra högskolor kan här finnas en grogrund till spänningar och skilda intressen. Det är inte alltid som krav och önskemål från blivande pastorer, församlingar samt kyrkoledning är de samma som akademikers samtal med det internationella forskarsamhället, önskemål om akademisk meritering och karriär.

Tillsättandet av rektor för EHS är en del av balansen mellan akademi och pastorsutbildning. Efter Owe Kennerbergs 15-­åriga gärning som rektor på EHS blev det svårt att tillsätta hans efterträdare. Den nya rektorn Niklas Holmefur är något av ett Kinderägg: tre önskningar i en. Han har jobbat som församlingspastor, är teologie doktor och har erfarenhet av att vara rektor på Örebro teologiska högskola samt Akademi för ledarskap och teologi (ALT). Det finns alltså mycket som pekar på att Holme­fur kan vara den akademiska ­ledare som EHS nu behöver.

Finns ett tomrum

Kanske är det så att nästa steg för EHS akademiska framgång också är starkt kopplad till Equmeniakyrkans behov? I den teologiska och religionsvetenskapliga utbildning och forskning som EHS bedriver finns ett tomrum som rör empirisk orienterad religionssociologi.

Ett exempel är diskussionen i Sändaren förra året om vad som gör att antalet medlemmar ökar eller minskar i olika kristna församlingar. Med något undantag var det i debatten förvånansvärt tyst från EHS-forskare. I sådana frågor – och många andra frågor som rör det som sker i kristna församlingar – är det nog många som tycker att ett lärosäte som EHS skulle ligga i framkant.

Det begränsade utrymmet i dessa spalter hindrar mig att lista all utbildning och forskning som är högrelevant för kristna församlingars vardag. Kanske är det dags för att Holmefurs nya och gamla arbetsplats att tillsammans göra en gemensam satsning på religionssociologi?