Mitten saknas. Resultatet av årets riksdagsval blev oerhört jämnt. När dessa rader skrivs vet vi inte vilket av de två blocken som kommer att bilda regering. Oavsett vad som sker – och när denna tidning distribueras är planen att valresultatet ska vara klart – så finns det vissa problem med hur Sverige ska regeras.
Utifrån hur politiken nu fungerar så kommer lag Magdalena eller lag Ulf någon gång bilda regering; nu eller om en eller två mandatperioder. Sådana regeringar har inneboende problem.
Mycket skört stöd
Om Magdalena Andersson blir statsminister avser hon att bygga sin regering med stöd av Centerpartiet och Vänsterpartiet. Medan Vänsterpartiets ekonomiska politik genomgår en radikalisering åt vänster med en alltmer omfattande kritik mot företagens vinster är det just sådana vinster som det marknadskramande Centerpartiet omhuldar. Denna och många andra ekonomiska skillnader mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet gör att Andersson måste förlita sig på ett mycket skört stöd i riksdagen.
Stöd från Sverigedemokraterna
Om Ulf Kristoffersson blir statsminister så bygger hans regering på stöd från Sverigedemokraterna, ett parti som efter valet är större än Moderaterna. Kristersson har sagt att Sverigedemokraterna inte ska ingå i hans regering, men han avser att föra en sådan politik att Sverigedemokraterna trots detta är redo att stödja honom som statsminister. För att Kristersson ska få ett sådant stöd av Sverigedemokraterna så måste han ge dem flera stora politiska beslut i utbyte. Vilket av restriktiv flyktingpolitik, minskat bistånd och klimatlikgiltighet kommer att bli regeringspolitik?
Minimalt förhandlingsutrymme för Liberalerna
Vilken roll ska Liberalerna ha om Kristersson bildar regering? Partiets har försatt sig i en sådan situation att deras förhandlingsutrymme måste bedömas som minimal. Medan Sverigedemokraterna när som helst kan dra undan sitt stöd skulle motsvarande agerande vara förödande för partisammanhållning inom Liberalerna och innebära att deras löften till sina väljare överges.
Jämnt mellan blocken
Det är mycket jämnt mellan blocken. En regering som bildas utifrån ett av blocken kommer att vara mycket sårbar. Sedan 1991 har riksdagen fått se 25 vildar som i riksdagen lämnat det parti de valdes in med. Under föregående mandatperiod utnyttjade en, Amineh Kakabaveh, sin tid som partilös maximalt i fråga om misstroendeförklaring, budgetförhandlingar och statsministeromröstningar. Detta kan hända igen. En lösning skulle vara att bilda en regeringskoalition över blockgränserna. Den som känner till hur politik fungerar vet att det då oftast är partierna som inte ingår i regering som får ökat väljarstöd.
Mittfältet oroväckande tomt
Svensk politik skulle behöva ett starkt mittfält. Tyvärr ter sig mittfältet i svensk politik oroväckande tomt. Om Moderaterna och Kristdemokraterna bildar regering är det den första borgerliga regeringen, sedan Socialdemokraternas 40-år av oavbrutet regeringsinnehav tog slut, som en borgerlig regering inte har en klar mitten-högerförankring. För Torbjörn Fälldin och Ola Ullsten var detta självklart och viktigt. Carl Bildt skrev avtal med folkpartiledaren Bengt Westerberg. Som moderatledare flyttade Fredrik Reinfeldt hela sitt parti in mot den politiska mitten. Men i dag har Moderaterna och Kristdemokraterna inga sådana ambitioner, utan avser i stället att stödja sin regering på Sverigedemokraterna, ett auktoritärt populistparti. En så klart högerinriktad regering är något nytt i svensk politik och innebär att polariseringen ökar inom inom politiken.
I många europeiska länder har ett tomt mittfält i politiken resulterat i ny partibildning av socialliberala partier. Är det något som skulle gynna svensk politik?
LÄGG TILL NY KOMMENTAR