Den franske upplysningsfilosofen Voltaire brukar tillskrivas citatet: ”Jag delar inte dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.”
Han lär aldrig sagt så, men det är en god sammanfattning av hans försvar för yttrandefriheten. Det var fram till åtminstone för ett par år sedan också en princip Sveriges journalistkår arbetade efter: Att alla åsikter tål att dryftas, för att också kunna prövas.
Låta flera sidor komma till tals
Jag kan vara alltför indoktrinerad i tänkesättet, men jag tror hållningen är god. Det har också varit Sändarens linje när tidningen hanterat den svenska kristenhetens stridsfrågor under min tid som chefredaktör, däribland frågor som rör hbtq. Vi har varit måna om att låta flera sidor komma till tals så att alla kan pröva argumenten.
Det betyder inte att jag håller med alla som intervjuas. Men, och det här är min helt personliga hållning, tänk om den som inte tycker som jag eller du ibland har något att säga oss?
Våra läsare behöver inte skyddas
I dag kan människor uppröras över att man låter ”fel person” ta plats, men jag är inte för ett samhälle där obekväma åsikter tystas. Dessutom kan man inte som publicist ta hänsyn till vad andra personer anser man ska skriva om. Jag kan ibland känna mig gammaldags, men jag vill inte tro att våra läsare behöver skyddas från svåra frågor. Jag tror inte heller vägen fram är ordkrig på sociala medier – utan kapitulation inför den syskonkärlek Kristus manade oss att vandra i.
Annons kan leda till kritik
I veckans papperstidning finns en annons med en teolog, Anders Gerdmar, som menar att biblisk kristendom aldrig kan acceptera hbtq. Det är en annons som kan leda till kritik, men en publicist som ruckar för lätt på sina publicistiska principer är ingen god publicist. Då tänker jag inte bara på principen om vattentäta skott mellan annonsdel och redaktion, också det en journalistisk hörnsten, utan även på att upprätthålla principen att låta andra uttrycka sina åsikter utan att jag eller vi behöver dela dem.
Att biträdande kyrkoledare Karin Wiborn samtidigt skriver i tidningen om ett annat sätt att se på frågan tycker jag visar på Sändarens bredd.
För övrigt anser jag att Gerdmar hamnar fel. Det är något att återkomma till.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR