I Sverige har möjligheten att söka asyl utvecklats till ett lotteri utan rättssäkerhet där människor på olika sätt hamnar i ett moment 22. Det finns ett ord för en sådan situation. Rättsröta.

I Equmeniakyrkan har många träffat människor på språkkaféer som har sökt asyl eller tillsammans med andra engagerat sig i en speciell förening för goda krafter. Flera har öppnat sina hem för asylsökande. Det är när politikernas siffror och ord blir kött och vi träffar de människor som är på flykt ansikte mot ansikte som den verkliga flyktingkrisen tar form.

Som den unga muslimska familjen vars mamma och barn har uppehållstillstånd, men inte pappan. Hans papper var inte i ordning och det är inte lätt att få fram rätt papper från en sönderfallande stat, trots upprepade besök på den afghanska ambassaden.

Därmed får han inget personnummer och utan personnummer kan paret inte vigas i laglig mening. Utan äktenskap blir det ingen förnyad prövning.

Nu lever pappan som papperslös och kan när som helst utvisas till krigets Afghanistan. Svenska myndigheter tar inte hänsyn till särskilda omständigheter.

Vi har fått se hur migrationen förändrar våra församlingar. I vår församling kommer ungefär en tiondel av oss från Mellanöstern. Tillsammans har vi varit med om att personligen möta Jesus som på olika sätt förändrat oss.

Som frikyrklig folkrörelse involveras de som sökt asyl i församlingens arbete. När vi öppnar upp efter pandemin är det inte möjligt att ställa sig vid predikstolen och titta ut över församlingen och möta den med orden ”vi som har det så bra”.

Ofta hamnar ögonen på en medlem som lever med helt andra ekonomiska förutsättningar och som får sin kristna tro ifrågasatt av svenska myndigheter som hotar med utvisning. Några i vår församling har fått fly Sverige och lyckats få asyl i andra europeiska länder.

Alla har rätt att byta religion – konvertera – och i Sverige får myndigheter inte utvisa människor som konverterat till kristendom till länder som Afghanistan och Iran där de riskerar förföljelse.

Det är därför svenska myndigheter förnekar att de utvisar kristna konvertiter till dessa länder. I stället ifrågasätts konvertiternas tro. För den som söker asyl är insatserna höga, vilket motiverar myndigheterna att granska asylsökandes konvertering till kristen tro. Även nu stinker rätts­rötan. Skillnader mellan olika utredare är betydande.

I stället för att undersöka konvertitens tro kan utredaren diskutera sin syn på religion utan att förstå något om en människas andliga upplevelser, personliga relation med Jesus och delaktighet i församlingen. Ibland lägger tolken till egna åsikter som påverkar utredningens innehåll. En del färdiga utredningar kan beskrivas som slarviga anteckningar.

Vi måste agera.

Be för asylsökande och deras möten med svenska myndigheter. Integrera kristna konvertiter i församlingarnas verksamhet.

Svenska myndigheter som möter kristna konvertiter bör regelbundet utbildas av Sveriges Kristna Råd.

Stoppa utvisningarna till Afghanistan: flyktingamnesti nu!

MAGNUS HAGEVI
sandaren@sandaren.se