Sverige badar i solljus och många av er läsare njuter av bokdagar, glass och att påta i rabatterna och det är ni inte ensamma om.
För efter skjutningar mot såväl förbipasserande, en polis och nu senast barn i en lekpark har sommarregeringen börjat rensa i straffrabatterna för unga kriminella.
En rabatt är som bekant när man inte behöver betala det fulla priset för en vara och samma sak gäller av någon anledning i svenska rättssalar. Med unga förövare utdömer domstolarna nämligen mildare straff med hänsyn till gärningspersonens ålder som därmed slipper betala det fulla priset för sina handlingar. Bakom denna princip finns en omsorg om den unga förbrytaren och en förhoppning att de mildare domarna ska staka ut en bättre väg framåt i livet. Som orsak har det även argumenterats för att hjärnan inte är fullt utvecklad hos en 18-åring och att hen inte har möjlighet att tänka igenom konsekvenserna för varken sig själv eller sina offer.
Det kan låta humant men blir lätt en björntjänst med flera offer.
För det första drabbar det just ungdomarna själva som i kraft av sin låga ålder rekryteras som barnsoldater till de gatustrider som maffior, gäng och brottssyndikat utkämpar mitt ibland oss. Genom att skicka barn till frontlinjen kan dessa rövarband runda rättsstaten samtidigt som ledarna går fria. Det andra offret är alla vi som arbetar, studerar och andas men som närsomhelst, på väg till affären, jobbet, kärleken och till och med lekplatsens sandlåda riskerar att skjutas ner.
Statistiskt har våldet visserligen minskat något, och det är bra. Men det våld som utövas har de senaste åren blivit både grövre och mer hänsynslöst med skjutningar på gator och sprängningar i bostadskvarter. Detta vansinne måste få ett slut och knappt någon uppgift är lika viktig här och nu som att med full kraft ta tillbaka våra gator och kvarter. Bara så byggs förtroende för rättsstaten och för det samhällskontraktet som ger var och en av oss rätt till skydd från våld och övergrepp.
Därför är det mycket som är bra med det nya förslaget. Om det går igenom skulle unga men myndiga personer som begår allvarliga brott såsom rån, grov misshandel och våldtäkt och där straffet är fängelse i lägst ett år få just detta eller mer. Om förslaget går igenom kan 18-20-åringar samtidigt börja dömas till livstids fängelse vilket hitintills inte varit tillåtet. Det är naturligtvis både rätt och riktigt. För om vi bedöms omdömesgilla nog att rösta i val och till och med kandidera till riksdagen när vi är 18 år är vi självklart gamla nog att ta konsekvenserna av eventuella brott mot våra medmänniskor. Ett annan punkt i regeringsförslaget är att slopa preskribtionstiden för mord och våldtäkt mot barn även när förövaren själv varit ung. Det borde vara självklart och handlar lika mycket om moral och kännbara straff som att upprätta offret i det här fallet barn. Om det dessutom får konsekvensen att vi på ett tidigt stadium bryter en kriminell livsstil är det en bonus.
Ändå är det inte bra nog. För även om förslagen går igenom kommer det finnas kvar en straffrabatt för dem som är under 18 men ändå straffmyndiga, alltså 15 år. Att de skulle slippa undan samtidigt som den grova brottsligheten kryper ner i åldrarna är stötande. I den här åldersgruppen är straffrabatten dessutom runt 80 procent. När man nu ändå är i rabatten och rensar borde man även slopa den gränsen samtidigt som man gör reella insatser för att förhindra nyrekrytering bland dessa yngsta. En modell vore exempelvis det amerikanska programmet Police Athletics League. Det går ut på att ge ungdomarna trygga vuxna som läser läxor, kopplar samman teori med praktik och utvecklar deras ledarskap genom idrott. Verksamheten har redan lyckats flytta många unga kriminella till rätt sida om stängslet. För så går det när man vågar både ställa upp och ställa krav.
Knappt någon uppgift är lika viktig här och nu som att med full kraft ta tillbaka våra gator och kvarter.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR