Presidentval. Att kungar genom tid och rum åberopat Gud i sina valspråk är föga förvånade. Kungamakten betraktades länge som av Gud given och den världsliga furstens krona placerades på hans huvud av Guds ställföreträdare på jorden, det vill säga påven eller nationalkyrkornas ärkebiskop.
Först ut bland svenska kungar var Gustav Vasa som hann avverka hela fem fromma valspråk, alla hämtade från Romarbrevet respektive Psaltaren. Men medans ingen av Bernadotte-regenterna ännu knutit sin lit till Gud i Konungariket Sverige håller sig republiken Amerikas förenta stater med nationalmottot ”In God We Trust”, på svenska översatt till ”I Gud vår förtröstan”.
Ända sedan mottot fastställdes av kongressen 1956 har det av och till kritiserats på basis av den religionsfrihet som uttrycks så tydligt i landets konstitution. Men religion är och tycks förbli en viktig del av både amerikansk identitet, kultur och ja, politik.
Det nya mottot prövades
Redan i presidentvalet 1960 skulle det nya mottot prövas när den republikanske protestanten Richard Nixon förlorade mot den romersk-katolske demokraten John F Kennedy, något som då sågs som kontroversiellt och i propagandan hette det att den unge presidenten skulle styras från Vatikanen.
Efter mordet i Dallas skulle det dröja ända till 2009 innan en katolik återigen stod på valsedeln i ett presidentval. Joe Biden kom först att tjäna landet under två mandatperioder som Barack Obamas vice president men kunde i januari 2021 flytta in i Ovala rummet som presidentlängdens andra icke-protestant.
Erfarenhet från flera religiösa traditioner
När samma Joe Biden nu lämnar över facklan till nästa generation gör han det förhoppningsvis inte bara till landets första kvinnliga president, eller för den delen en kvinna med mixad etnicitet, utan en politiker med erfarenhet från flera religiösa traditioner.
Kamala Devi Harris mor var en hinduisk cancerforskare från Indien och hennes far Donald J Harris en baptistisk ekonomiprofessor från Jamaica. Som vuxen har Harris främst firat gudstjänst i The Third Baptist Church of San Francisco samtidigt som hon bildat familj med sin judiska man advokaten Doug Emhoff. Ur denna bredd och med detta djup skulle Harris som president kunna sig an det numera mångreligiösa USA.
TIm Walz ex-katolik
Vid sin sida har hon den 60-åriga Minnesota-guvernören Tim Walz. Utöver att vara gymnasielärare, fotbollstränare och millitärveteran är han också ex-katolik som i stället funnit tro och gemenskap i den evagenlisk-lutherska trosgemenskapen. För att vara mer exakt tillhör han sedan många år Pilgrim Lutheran Church som genom Lutherska världsförbundet är en systerkyrka till Svenska kyrkan. Det kan komma väl till pass när man fiskar väljare i delstater som Michigan, Wisconsin, och Pennsylvania där många har rötter i den svenska utvandringen.
Konverterat till Katolska kyrkan
Denna både ekumeniska och interreligiösa laguppställning ska inte bara möta ett fragmenterat republikanskt parti utan också den evangelikala högern och kristna nationalismen. Och även om motkandidaten Donald Trump knappast levt den sortens liv som de högerkristna idealiserar är det många som tror att Gud själv räddade hans liv vid attentatet i Pennsylvania. Vid sin sida har han valt senator JD Vance från Ohio, en tidigare evangelikal som precis som sin motkandidat konverterat, men då till Katolska kyrkan 2016. Precis som paret Harris-Emhoff lever Vance i ett interreligiöst äktenskap med sin hinduiska fru Usha Chilukuri Vance.
Det är alltså upplagt för inte bara spännande politiska debatter utan också för i bästa fall goda teologiska samtal. Men framför allt kommer vi kanske få se den praktiska skillnaden mellan teologi som upprättar och teologi som används för att förtrycka.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR