USAs kristna höger funkar inte i Sverige

Trots att det är valår i ­Sverige är det nog många som riktar större uppmärksamhet mot den amerikanska politiken. Det är många svenskar som bryr sig om vad som händer i USA. Som supermakt har USA betydelse för svensk politik. Om inte annat märks det i samband med att Sverige ansökte om medlemskap i militäralliansen Nato.

I Europa har USA haft stor ­betydelse för möjligheten att leva i fria, demokratiska länder. Att USA stärkte Västeuropas motstånd mot diktaturerna bakom kalla krigets Berlinmur har länge tagits för givet. Därför kom det som en kalldusch när ­Donald Trump vann president­valet 2016. Han tycktes trivas bättre med auktoritära makthavare som ­Vladimir Putin än med ledarna från demokratiska länder.

Trump skyhög favorit

Skyhög favorit att nomineras till Republikanernas presidentkandidat är Donald Trump. Om så blir fallet tyder allt på att han ställs mot den nu 81-årige presidenten Joe Biden från Demokraterna. Även om Biden knappast ger ett engagerat intryck och entusiasmerar många väljare är det en enormt bättre lösning än att ge Trump fyra år till vid makten. Det finns all anledning att oroa sig än mer över världsläget och möjligheten att få leva i en demokrati om presidenten kommer att heta Donald Trump.

Om din oro över demokratins framtid har ökat är du inte ensam. Enlig SOM-institutet på ­Göteborgs universitet har an­delen som är mycket oroade över en försvagad demokrati fördubblats de senaste 15 åren. De sista åren uppger drygt en tredjedel att de är oroade över försvagad demo­krati. Samtidigt menar en stabil och överväldigande majoritet av svenskarna att de är nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. Trots det kan svensk demokrati hotas av krafter inom vårt land, men oron för försvagad demokrati kan också bero på vad som händer i andra länder, inte minst USA.

Anledning vara försiktig i jämförelsen

Det är djupt förvånande att så många amerikaner kan tänka sig rösta fram en ­politiker som ligger bakom stormningen av det amerikanska parlamentet och åtalas för att ha försökt fuska i valet och arrangera en statskupp. Det blir inte mindre förvånande att många av dessa väljare är kristna ”evangelicals” som på många sätt liknar svensk frikyrklighet. Men det finns anledning att vara försiktig i denna jämförelse.

En viktig skillnad i svensk och amerikansk kyrklighet är den starka och utbredda rasismen i USA. Det är nämligen inte kristna eller evangeliska protestanter som stödjer Trump, utan VITA kristna och VITA evangeliska protestanter. Bland svarta kristna (som ibland kallas ”black evangelicals”) är stödet för Trump och andra republikanska kandidater oerhört svagt. I USA har segregation och erfarenhet av slaveri alltjämt betydelse, inte minst inom politiken. Ofta finns inte rasismen med i rapporter om Trumps stöd hos den amerikanska kristna högern.

Kristdemokraternas förändring har slagit slint

I svensk politik har Kristdemokraterna under Ebba Busch tagit efter retoriken från den amerikanska kristna högern. Partiet har haft förhoppningar om att vinna röster bland en tämligen sekulär väljarkår med auktoritära värderingar. I stället verkar partiets väljarbas ha imploderat. I konkurrensen med Sverige­demokraterna och Moderaterna har Kristdemokraternas förändring slagit slint. Samtidigt har en stor del av kyrkligt aktiva väljare övergivit Kristdemokraterna till förmån för de nuvarande oppositionspartierna. Detta är ytterligare en indikator på skillnader mellan svenska frikyrkliga och ”white evangelicals” i USA.