Visst har humanisterna en egen religion

I stället tvingades klostren stängas ner, svenska katoliker fördrevs ur riket och efter Uppsala kyrkomöte 1593 blev det helt förbjudet att utöva någon annan religion än den lutherska. Nu skulle alla barn döpas i stats­kyrkans ordning medan de vuxnas tro skulle kontrolleras genom katekes-och husförhör.

Först i och med upplysningsidéerna togs några ­­stapplande steg mot viss ­religionsfrihet ­genom toleransedikt och jude­reglemente men det gällde främst utländska trosbekännare som vistades här. En bra bit in på 1800-talet förföljdes den då spirande väckelserörelsen ”för sina pietistiska villoläror” och flera ledare fängslades. Detta la grund för såväl utvandringen till Amerika som för de tre bildarsamfund som småningom byggde dagens Equmeniakyrka. Fullständig religionsfrihet infördes däremot inte förens 1952.

83 miljoner i statsbidrag

I dag påstås Sverige vara ett av världens mest sekulariserade länder. Detta till trots delar 47 trossamfund och samverkans­organ på drygt 83 miljoner kronor i statsbidrag som fördelas av Myndigheten för stöd till trossamfund. Men för att hamna på deras mottagarlista måste man först ansöka om registrering som trossamfund hos Kammarkollegiet.

Det är till dem som ­förbundet Humanisterna ansökt om att registreras som ett icke-teistiskt samfund. Men medans såväl AIK-föreningen Vår svartgula sal, Kompimisterna som lyfter internet såsom heligt och Sataniska samfundet fått grönt ljus har ­Humanisterna fått avslag.

Livsåskådning såväl som ceremonier

Detta trots att ­Humanisterna tillhandahåller såväl en livs­åskådning som ceremonier för sekulära bröllop, barnvälkomnande och begravningar. Orsaken sägs vara att förbundet inte bedriver religiös verksamhet och därför inte kan godkännas som just trossamfund i lagens mening. Men frågan är om inte det är en onödigt snål definition av religion, kanske som ett eko från statens tidigare trosmonopol?

Religionsdefinitioner delas vanligen in i två typer. I den substantiella fokuserar man på vad religionen är. Här ryms exempelvis trosuppfattningar, riter och artefakter. Denna definition kan dock bli för snäv eftersom den inte täcker in livs­åskådningar som helt eller delvis saknar läror om en övernaturlig makt.

Funktionella definitioner

Om man i stället prövar Humanisterna mot den funktionella definitionen – alltså vad religionen fyller för funktion öppnas nya möjligheter. För visst är det möjligt att också sekulära ritualer vid livets stora händelser skänker deltagarna reflektion och djupare mening.

Problemet med denna definition är i stället att den kan bli lite väl bred och rymma allt som upplevs skänka ­människor ­mening såsom fotboll, politik ­eller akvarellmålning. Men ska vi tro den skotska religionsvetaren Ninian Smart är det inte ett problem. Tvärtom menar han att denna breda religionsdefinition snarare hjälper oss att studera hur sekulära livsåskådningar och ideologier kan fylla liknande funktioner som religion.

Så livsåskådningsforskningen kan underlättas samtidigt som människor får frihet att under lika villkor samlas till meningsskapande ritualer längs med ­livet. Med en historia av att bli förföljda för just avvikande livs­åskådning, läror och ritualer bör såväl frikyrkliga som katoliker, hedningar, kväkare med flera kunna solidarisera sig med Humanisternas sak. Inte för att vi delar tro utan för att vi delar erfarenhet av statlig konformism kring tro och liv.