Konvertitutredningen var en forskningsrapport med målet att få fram statistik över hur konvertiters kristna tro bedöms i asylprocessen. Totalt omfattade studien 619 afghanska medborgare som konverterat till kristendomen och sökt asyl i Sverige 2015-2018. Utredningen byggde på rapporter från 76 församlingar som skickat in asylhandlingar och var ett samarbete mellan Pingst, Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Svenska Alliansmissionen samt Adventistsamfundet.

Maria Gustin Bergström, som var ansvarig för rapporten, har nu följt upp kontakterna med församlingarna, varav 46 återkommit med svar. 24 av dem har fortsatt kontakt med konvertiter, de flesta är fortfarande aktiva i församlingsarbetet.

– En stor majoritet av församlingarna upplever att det blivit svårare att få asyl i dag jämfört med 2019. Många personer som kyrkorna har kontakt med lever som papperslösa, andra har flytt vidare till andra länder som exempelvis Tyskland där det är lättare att få asyl, berättar Maria Gustin Bergström.

Hon är besviken över att Migrationsverket inte har tagit till sig den kritik som framkom i konvertitutredningen.

Det enda positiva som hänt är att Migrationsverket som svar på regeringens regleringsbrev gjort en kartläggning av bristen på enhetlighet mellan olika migrationsdomstolar.

– För övrigt finns de orimliga kraven kvar som exempelvis att konvertiten ska kunna redogöra för komplexa frågor som skillnader mellan katolicism och protestantism, liksom kravet på att kunna sätta ord på andliga upplevelser som de flesta av oss skulle ha svårt för.

Ruth Nordström, Skandinaviska Människorättsjuristerna, fanns med vid presentationen av den nya rapporten och berättade då om ärenden som nu lyfts bland annat av FN:s människorättskommitté.

– Flera av de fall som vi nu driver har fått uppmärksamhet både i FN, EU-domstolen och av UNHCR som har synpunkter på Migrationsverkets hantering. Just nu har flera av Migrationsverkets utvisningsbeslut inhiberats eftersom de inte följer internationell lagstiftning, förklarar hon.

När konvertitutredningen presenterades 2019 trodde Maria Gustin Bergström att den skulle leda till förändringar i Migrationsverkets bedömningar.

– Utredningen avfärdades som opinionsbildande i stället för att man såg den som den forskningsrapport den faktiskt är. Den innehåller fakta som inte kan bortförklaras, men som Migrationsverket valt att blunda för.

I webbseminariet där den nya rapporten presenterades deltog även representanter från församlingar som arbetar intensivt både med att hjälpa asylsökande men också med att utbilda församlingar och Migrationsverkets personal.

– Vi har sett att det finns stora kunskapsluckor. Hur kan man veta att en person är kristen eller inte? För att skapa en dialog har vi som församlingar träffat beslutsfattare och handläggare på Migrationsverket här i Västra Götaland till samtal och utbildning, säger Mark Beckenham, pastor i Smyrnakyrkan Göteborg och ordförande i Pingstkyrkans migrationsråd.