Ringen har makt också över nutiden

Det sades att män alltid tänker på romarriket - det stämmer inte. Men många män, och säkert en och annan kvinna, tänker ofta på Fylke.

Särskilt bland de som växte upp när Peter Jacksons bombastiska filmatisering gav bild till historier vi läst som första anhalt på resan in i böckernas värld.

Historierna formade oss

Historierna har format. Inte minst oss som funnits i en avförtrollad värld fick en berättelse som instinktivt liknade bibeln, men ännu inte utsatts för likritning, maktanalys eller ens postmodernt dechiffrerande för att kräma anden ur texterna.

Det är just det instinktiva igenkännandet som återkommer.

Än en gång, fastän jag vet hur det börjar och slutar, sitter jag klistrad framför "Maktens Ringar". Andra säsongen av Prime videos löjligt vackra serie om tiden innan och under ringarnas skapande, är igång.

Sauron har antagit mänsklig gestalt i alvsmeden Annatar. Förfört den visaste av alver, Celebrimbor, att hjälpa honom skapa nitton maktringar till människor, alver, dvärgar. Utstuderat ställer han grupp mot grupp, person mot person. Framstår som en ljusets ängel som vill alla väl - men under huden lurar en varelse som hyser allt annat än kärlek till omgivningen.

Kraften förpestas av girighet

Annatars blotta närvaro förpestar kraften i ringarna, med den girighet och ärelystnad som finns i honom.

Den sista, styrande, mästarringen, är till honom själv. Ringen som gör honom till världens herre.

Allegorierna är tydliga, om än inte Narniatydliga. 

Kokar ner det mesta

Katoliken JRR Tolkiens verkshöjd är enorm. Han tar folksagor, mytologier, andras verk (som Wagners nibelungens ring), sägner och sanningar till en kokpunkt där de alla berättar samma sak - den eviga kampen mellan ont och gott. 

Och det berättat med en profetiska skärpa som plötsligt känns skrämmande nutida.
Vad är ringen - om inte förlängningen av den mänskliga kapaciteten, drömmen att samla makten och kunskapen på en plats. 

En teknologi, en maskin som överträffar alla andra.
En teknik som drar all uppmärksamhet till sig - och så blir föremålet för bärarens kärlek, vördnad, ja kanske till och med plats för tillbedjan. 
Uppmärksamhet är ju tillbedjan, för att tala med Simone Weil.

Ringen är teknologi

Jag ryser över att jag känner igen ringen i mitt liv. När den kallar dess bärare att åtrå den, och belönar bäraren med små kickar av magiska skeenden, osynlighet, flykt in till andra världar och rus av makt.

Det vibrerar på ett bord bara några meter bort. Lustigt nog en notis om ett nytt avsnitt av Maktens ringar.

Jag kan välja att få mina kickar tillgodosedda. Jag kan välja att sjunka ner i overkligheten bara något mer.
Men liksom ringen har den teknik där jag lägger min uppmärksamhet också en mörkare sida. Min hjärna slåss för sitt liv mot de små dopaminkickar som "ringen" erbjuder.

Uppmärksamhet är bön

Precis som i Sagan är inte ringen i mitt liv endast av ondo. Men dess krav på uppmärksamheten gör att molnen hopar sig.
Rörelsen som vill bort från detta beroende, liknar de ensamma små hobernas stapplande steg ut i det stora äventyret - mot alla odds.

Samtidigt vet vi att kraften blir starkare från vår digitaliserade värld, att Sauron söker ny kropp kanske - en kraftigare än hos Annatar. 

Men vad är det för kraft som ringarna egentligen besitter? Vad är det för kraft som våra smartphones, och all kraftfull teknik som växer i våra händer, besitter?

Tolkien och AI

Tänk om Tolkien hade den minsta aning om Artificiell intelligens när han skrev Sagan om ringen. Kanske hade det varit honom en alltför otrolig tanke.

Men här står vi nu. Med en kraft vi aldrig haft, som gjort ett antal människor rika som troll, demokratiserat medieutrymme och gett fler en röst, men också skapat alienation och förstärkt människors sämre sidor. Gjort dem till råvaror på en marknad som bygger på att utvinna data om dem.

Vi går mot en tidsålder där ringens kraft har blivit verklighet genom teknologi vi kan bära i våra händer. Liksom Sauron förtärdes av sin egen skapelse, riskerar vi att förlora oss själva i vår strävan efter ständig uppkoppling, omedelbar tillfredsställelse och obegränsad kunskap. 

Hur tar vi emot kraften?

Tekniken, precis som ringen, har förmågan att lyfta oss, men den kan också förvandla oss till skuggor av oss själva – beroende på hur vi tar emot den. Beroende på om vi äger den, eller den oss. 

Ofta känner jag mig som Gollum som inte kan släppa tanken på att den kraft jag har inom räckhåll ska gå förlorat. Men på sista raden är det precis som för Frodo och hans följeslagare: Att finna modet att stå emot den lockande kraften och låta oss uppslukas av dess mörker. 

Sök först detta rike

Eller - Att först söka det rike som inte bygger på kraft - utan nåd. Att finna livet inom och inte utanför oss. Guds rike kan man väl kalla det.

Som hobbitarna påminner, är det oftast inte de stora eller mäktiga som klarar detta – utan de som vågar stå emot, de som väljer ljuset framför mörkret, och som förstår att en stor hemlighet ligger i vad vi väljer att ge vår uppmärksamhet.