Ateisten Ayaan Hirsi Alis omvändelse ett tecken i tiden

I mitten av 1800-talet stod den engelske poeten Matthew Arnold vid Dovers klippor och diktade om det hav av tro som dittills uppfyllt världen, men som nu drog sig tillbaka likt vattnet vid ebb. Sedan Matthew Arnolds tid har en sekularismen med gott självförtroende erövrat område efter område som kyrkan fått dra sig tillbaka från. Religionens reträtt har framstått som lika lagbunden som tidvattnets.

När engelsmannen Justin Brierley skrev sin bok ”The Surprising Rebirth of Belief in God” såg han dikten Dovers beach i ett nytt ljus. 

- Jag insåg att tidvatten faktiskt kommer tillbaka, säger han.

Populär poddare om ateismens kollaps

I England har Justin Brierley i snart 20 års tid lett olika poddar där han fört samman kända ateister, agnostiker och kristna för respektfulla och nyfikna samtal som miljoner har lyssnat på. Han har till exempel mött teologer som NT Wright, ateistiska youtubers som Alex O'Connor, och historiker som Tom Holland.

- Ett stort problem är att människor idag lever i ekokammare. Det är farligt. Vi behöver interagera med människor som har andra åsikter än de vi själva har, säger han. 

I sin bok skildrar han rörelsen nyateismen, som i början av 2000-talet gick till angrepp mot all form av religion med tänkare som Richard Dawkins och Christopher Hitchens i spetsen. Den hade länge medvind, men Justin Brierley menar att den idag kollapsat, bland annat för att nyateisterna inte kunde enas om en politisk linje. Men det är inte den enda orsaken.

- Många sekulära inser att vi har en meningskris. Människor känner sig främmande för sig själva och för omvärlden. Därför vänder sig somliga sekulära till kristendomen när inte ateismen kan understödja ett livskraftigt samhälle. Ateismen är för tunn och kan inte svara på frågorna om mening och identitet, säger han.

Fler intellektuella vänder sig till Bibeln

Idag lyssnar många unga män istället på en tänkare som Jordan B Peterson, en författare som inte är en uttalad kristen men som ofta vänder sig till Bibeln. En annan person som fått stort genomslag är historikern Tom Holland, som i sin bok Dominion skildrar hur avgörande kristendomen varit för västvärldens utveckling.

- De pekar på den kristna berättelsen som ett meningsfullt sätt att förstå världen. De avfärdar den inte som sagor, utan ser en mening i att människor är religiösa och förstår att det kan vara gynnsamt, säger Justin Brierley.

En som tagit steget och faktiskt blivit uttalat kristen är Ayaan Hirsi Ali. Hon har somalisk och muslimsk bakgrund, men när hon lämnade religionen och tog strid med islam blev hon en av världens mest kända ateister. I slutet av förra året skrev hon dock en text i Unherd där hon beskrev sin resa från ateism till kristen tro. Hennes byte av livsåskådning hade åtminstone två orsaker; hon menade att västvärlden undergrävdes av islam och progressiva värderingar i form av ”woke”, något som krävde svar som utgick från något mer beständigt än sekularismen. Men hon beskrev också en personlig kamp, där livet utan en religiös tro präglades av tomhet.

Inte unik

Justin Brierley menar att hon inte är unik.

- En del som är anti-”woke” är rädda för att människor ska fylla den tomhet man upplever med identitetspolitik och sådan ideologi. Andra konservativa är oroliga för att islam ska fylla tomheten, och att det skulle innebära värderingar som är antidemokratiska, säger han.

Är det främst konservativa tänkare som visar det här intresset för kristendomen?

- Flera är definitivt mer åt det konservativa hållet. Men jag tror meningskrisen påverkar alla, även många progressiva erkänner att sekularismen inte svarar på alla frågor och söker efter en transcendent mening. Man delar kanske inte samma oro som högern, men båda letar efter något större.

Han är glad över att människor visar ett intresse för kristen tro, men höjer också ett varningens finger för en politisering av kristendomen. Han menar att kristendomens kärna inte är främja vissa värderingar eller ens att bistå vid bygget av ett gott samhälle.

- Om du omfamnar kristen tro för att du vill använda den som en politisk kraft så har du fel motiv. För Gud kom in i historien inte för att vinna människor genom politik utan med självutgivande kärlek. Jag tror kristendomen bidragit till demokrati och goda värderingar, men det är konsekvenser av att Jesus kom till oss, säger han.

Justin Brierley är försiktig med att göra långtgående förutsägelser om framtiden. Även om religion tas på större allvar igen, så är det inte säkert att just kristendomen återvänder som havet vid flod. 

- Vi har sett att när kristen tro minskat så har annat tagit dess plats, till exempel nyandlighet och det ockulta. Men jag tror att fler i västvärlden inser värdet av de kristna rötterna. Om du vill bevara till exempel synen på mänskliga rättigheter och jämställdhet, så är det knutet till en kristen syn på omvärlden, säger han.

Merry Christmas from ARC!🎄

“What I find appealing... about the Judeo-Christian story is that that transcendent power ends up being a story about freedom, about tempering power...

"That story is superior to a number of other stories that I know.”@Ayaan at #ARC2023 pic.twitter.com/Q5U1Do7kFQ

— The Alliance for Responsible Citizenship (@arc_forum) December 25, 2023

Ser trender i samhället

Teologen Patrik Hagman intresserar sig för trender i samhället, och han ser en liknande utveckling i Sverige. Här är det dock främst människor inom kultursfären som är öppna med att de vänder sig till kyrkan igen.

- Jag utgår från att det kommer en högervåg också, men det har vi ännu inte riktigt sett, säger han.

Men det finns tecken på att något är på väg att hända. Patrik Hagman berättar att i Finland visar undersökningar att i åldersgruppen 15–25 år är nu pojkar mer intresserade av kyrkan än flickor.

- Det har aldrig hänt förut, säger han.

Förbered er på fler unga män

Han menar att kyrkan behöver förbereda sig på att både unga män och andra kan söka sig till kristendomen efter att ha insett värdet av kristna värderingar. När de kommer och har frågor så tror han inte att repliken ska vara: Vad tror du själv?

- Vi har vant oss i våra kyrkor att ha en försiktig attityd till sökande människor. Det fungerar inte när människor vänder sig till oss som har uppfattat att kristendomen har något viktigt att säga. Då måste vi kunna vägleda, även om vi förstås inte ska bli dogmatiska, säger han.

Han tycker inte heller att kyrkan behöver skämmas för kristendomens betydelse.

- Vi har tagit många av värderingarna för givna och kallat dem sekulära eller allmänmänskliga. I den akademiska teologin har det funnits en tradition där man undvikit att kalla etiken för kristen. Men nu ser allt fler hur mycket det är kristendomen som faktiskt bär upp den, säger han.

Kan finna något mer

Patrik Hagman tror att den som kommer till kyrkan på jakt efter värderingar kan finna något mer.

- Det är inte en motsättning mellan att se den nytta som kristendomen gör i samhället och att ha en relation med Gud. Jag tycker att Ayaan Hirsi Ali också verkar inse att de hänger ihop, säger han.

Justin Brierley tror också att kyrkan måste reflektera över hur man möter dessa sökare. Han menar att människor idag längtar efter mening, de brottas inte främst med frågan hur man ska begripa treenigheten. 

- Kyrkan måste skilja ut sig från den omgivande kulturen. Många av de sekulära som dras till kyrkan längtar efter något uråldrigt, något mystiskt, de vill inte bara ha ljummen humanism. Tom Holland attraheras av kristen tro när han möter uråldrig liturgi som verkar komma från en annan värld.