I Sydsudan strömmar det nu in massor av flyktingar från grannlandet Sudan. I det överbefolkade flyktinglägret Gorom är stämningen dyster. Flera flyktingar som Sändaren möter säger att de inte få tillräckligt med mat och därför ständigt är trötta.
– Krisläge?
Ja, säger Robin Lumago från den kristna organisationen Across, som tar ett stort ansvar för livet i FN:s flyktingläger.
– Situationen är mycket besvärlig. Nyanlända kan få vänta i veckor innan de registreras. Under tiden saknar de mat, hygienartiklar och tak över huvudet. Och hälsovården är svårt eftersatt. En rad tjänster som vi förut kunde tillhandahålla är indragna.
Varför? Brist på pengar, enkelt uttryckt.
Flyktinglägret skapades 2010
Bakgrunden är komplex. Flyktinglägret Gorom, 26 kilometer väster om huvudstaden Juba, skapades 2010 för att ta hand om 2 500 människor som flytt från en blodig konflikt i den etiopiska regionen Gambela.
Sedan har lägret fyllts på. I mitten av april 2023 brakade strider loss i Sudan mellan regeringstrupper och den paramilitära styrkan RFS. Det har drivit bortåt två miljoner människor på flykt från landet.
– Det finns omkring 13 000 flyktingar här nu, i ett läger byggt för 2 500. Väldigt många, men inte alla, kommer från Sudan. Främst från Khartoum och Darfur, där striderna pågår som intensivast. Men hit kommer också många sydsudaneser som tidigare flytt till Sudan undan konflikter här, men nu tvingas tillbaka.
Har hamnat i medieskugga
Tydliga skyltar berättar att detta är ett UNHCR-läger, men världssamfundets flyktingorgan har ont om pengar. Den katastrofala situationen i området har hamnat i medieskugga. Strålkastarljuset hamnar på andra världskonflikter, som Ukraina och Gaza.
Chandiga Moggas, Läkarmissionens landchef i Sydsudan, har bra koll på hela regionen. Han berättar att LM-International – som den svenska organisationen heter utomlands – hittills bistått flyktingar från Sudan främst genom att ordna vattenförsörjning åt över 400 000 personer som flytt över gränsen till Tchad och nu bor där i stora läger.
Det är gott om barn i flyktinglägret i Gorom – barn som inte kan gå i skola, och vars framtid är minst sagt oviss.
Moggas ser stora utmaningar i sitt eget land, flyktinglägret i Juba är bara ett exempel på Sydsudans svårighet att hantera den humanitära situationen.
Instabilt läge i regionen
– Vi är en ung och bräcklig nation, beroende av olja och humanitärt bistånd och med en tragisk historia av konflikter. Det råder hungersnöd i flera delstater. Resurserna räcker knappt för att hantera den utbredda fattigdom som finns, eller för att hantera de återkommande översvämningarna och andra naturkatastrofer. Trots det flyr många människor hit, inte bara från Sudan, utan från pågående strider i Demokratiska Republiken Kongo och Etiopien. Det säger något om hur instabilt läget är i regionen just nu, och varför det är så viktigt att den inte glöms bort.
Hög med resväskor
Robin Lumago från Across guidar Sändaren genom Gorom. I skuggan under ett träd ligger en hög med resväskor och lite utspridda husgeråd. Nyanlända flyktingar samtalar med varandra. Kanske om den ovissa framtiden. Får de tak över huvudet någonstans?
– Vi har inte fått några tält till lägret sedan i december, säger han.
En som fått ett tält att bo i är Aisha Balla från Khartum, en stad som delvis lagts i ruiner under de våldsamma striderna.
– Jag och min man tvingades fly för våra liv. Vår dotter är kvar hos min mor. Jag vet inte hur de har det i dag, och vi vill ingenting hellre än att återvända så fort som möjligt. Här vet vi inte vad vi ska leva av.
Tält, plåtskjul, presenningar – ”stadsbilden” i Gorom är variationsrik. För nyanlända är situationen desperat. Inga nya tält har anlänt sedan december 2023.
Som kvinna känner hon sig otrygg i ett läger där det finns alldeles för få toaletter och där vattnet inte är bra.
– För en tid sedan blev en kvinna överfallen och rånad, säger Aisha Balla. det känns väldigt obehagligt.
Brist på mat
Aiman Addam har också kommit till Gorom från Khartum. Han talar som många andra här om bristen på mat.
– Vi får ungefär 10 US-dollar i månaden per individ. Det räcker inte långt.
Bristen på utbildning är kanske inte det första man tänker på i en akut nödsituation. Men Aiman Addam ser det som ett svårt problem.
Ingen chans att studera
– Många sudaneser här är unga människor som fått sina studier avbrutna av konflikten i vårt hemland. Här har de ingen chans att studera. Här kan de bara vänta.
Det är gott om barn i lägret. Barn som leker. Barn som cyklar och spelar boll. Barn som inte har någon skola att gå till. Hur ser deras framtid ut?
Ingen vet. Det man vet är att striderna i Sudan slår hårt långt in i det fattiga Sydsudan, där allt man hoppas på är fred. Fred, och en omvärld som ser deras nöd.
Fakta: Sydsudan
- Sydsudan blev en självständig stat 2011 efter årtionden av strider med norra Sudan.
- Tiden efter självständigheten har präglats av maktkamp och inbördeskrig. Ett fredsavtal undertecknades 2018 men oroligheterna fortsatte.
- Uppåt 4 miljoner av landets 12 miljoner människor lever på flykt.
- Cirka 75 procent av landets befolkning är i behov av humanitärt stöd, vilket gör Sydsudan till ett av världens fattigaste länder.
- Sedan 2020 styrs landet av en samlingsregering där tidigare stridande parterna ingår.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR