Här är skolan som kan ha svaret på Pisa-frågan

Arkitekt, civilingenjör och psykolog.

Sex av högstadieeleverna i Communityskolan i förorten Gårdsten i Göteborg berättar vilka yrken de siktar på, och alla vill de satsa på prestigefyllda högskoleutbildningar.

Arbetar med elevernas inställning

Det är inte självklart i en stadsdel som Gårdsten, där nästan alla familjer har rötter i utlandet och där inkomsterna generellt är låga. Men Communityskolan, som drivs av Räddningsmissionen, arbetar medvetet med elevernas inställning till studier.

– När jag började här så tänkte jag kanske läsa naturbruk i gymnasiet, men vi har blivit uppmuntrade av lärarna. Jag tror att nästan alla elever på skolan nu vill läsa vidare på högskola efter gymnasiet, säger Maryam Alhelali.

Mycket studiemotiverade

De talar sig varma om sina lärare. De tror på dem, men är också tydliga med att det krävs hårt arbete för att lyckas. De elever som Sändaren möter framstår också som mycket studiemotiverade.

– Lärarna har visat att vi måste ha höga ambitioner för att komma någonstans, säger Yasir Muhudin.

De stannar kvar i skolan för att plugga matte och andra ämnen, och kan välja bort skärmen för en bok på fritiden.

– Vi utvecklar vårt ordförråd när vi läser böcker. Det är viktigt att ha ett bra språk, säger Yasir Muhudin.

Stök och oro

En faktor som utmärker den svenska skolan negativt är att många lektioner präglas av stök och oro. Det är inte ett problem på Communityskolan, enligt eleverna.

– Vi är en liten skola som är som en stor familj, så därför blir det inte tjafs och bråk. Jag tror det lett till att det är en så bra arbetsmiljö i vår skola, säger Maryam Alhelali.

Skolan har tydliga regler. Denna termin har man till exempel infört ett totalt mobilförbud under skoldagen.

– Det har lett till att vi pluggar lite extra på rasterna, och det har stärkt vår gemenskap. I stället för att titta i mobilen så umgås vi, ­säger Isse Hassan.

En annan faktor som påverkar ­Pisa-resultatet är att elever som inte är födda i Sverige presterar sämre på provet. Eleverna i Communityskolan är överens om att barn som inte kan språket när de börjar i skolan har en stor nackdel, och att det behövs resurser för att de ska komma ikapp.

– Men det krävs också att eleven gör det lilla extra. Man måste vilja lära sig som elev. Den viljan är det tyvärr många som saknar, säger Yasir Muhudin.

Blir smått genererade

Elise Ghaziri, som är svenska­lärare, och Martin Jansson, som är biträdande rektor, blir båda smått generade när de får höra hur eleverna prisat personalen och skolmiljön. Visst finns det utmaningar även för Communityskolan, det hymlar de inte med.

– Alla klasser och grupper är olika, man kan inte generalisera och säga att det är arbetsro alltid i alla grupper, säger Martin Jansson.

Men de tror också att det finns det som andra skolor kan lära av Communityskolan. Elise Ghaziri berättar att man arbetar nära föräldrarna, för att skapa förtroende för personalen och skolan.

– Det är väldigt viktigt i skolorna i förorten att det inte blir en känsla av vi och dem mellan skolan och föräldrarna, säger hon.

Hon är förstås glad över att många av hennes elever vill läsa vidare på högskolor och universitet, men lika viktigt är att eleverna väljer det som passar deras begåvning och personlighet.

– Många elever vill göra sina föräldrar nöjda, vilket är naturligt. Men jag betonar hela tiden att de ska välja det de själva vill. Du ska göra det du har förmåga till, något du älskar.