Kongolesisk läkare: ”Mukwege är chanslös i presidentvalet”

Baudouin Makuma var i Sverige, inbjuden av Läkarmissionen, för att diskutera vaccinationsprojekt. Men som koordinator för de protestantiska kyrkornas nätverk, som samarbetar med Equmeniakyrkan och berör två kyrkor i Demokratiska Republiken Kongo och en i republiken Kongo lle, har han många kontakter och än fler järn i elden.

När Sändaren fick en intervju var han hos Equmeniakyrkan, dagen innan besökte han utrikesdepartementet. Sedan åkte han vidare till Frankrike för att bland annat träffa släktingar i Bryssel.

Ett av världens fattigaste länder

Ämnet för intervjun var hälsovård i framför allt Kongo Kinshasa, men dessförinnan gled vi in på frågorna om politiken och framtiden för Baudouin Makumas hemland, som är ett av världens fattigaste.

– Det borde inte vara så. Vi har stora naturresurser och personligen tror jag ett systemskifte skulle kunna förändra mycket, säger han.

Valet tros inte förändra så mycket

Men presidentvalet som alltså hålls i dag, den 20 december, tros inte förändra så mycket. Det finns visserligen många kandidater till presidentposten, men bara två har någon egentlig chans, varav en är den sittande presidenten Felix Tshisekedi.

Även nobelpristagaren och läkaren på Panzisjukhet i Bukavu, Denis Mukwege, ställer upp, men inte heller han har någon chans, konstaterar Baudouin Makuma.

– Han är nästan okänd utanför sin egen provins, annars vet ingen vem han är. Det är bara i USA och Sverige han är så berömd.

– Annars är det bara de två främsta som är kända i hela landet, men ingen av dem har det starka ledarskap parat med den personlighet som krävs för att göra skillnad.

Det våld som ofta följer med val i Kongo har man däremot inte sett någonting av.

Ingen beväpnad milis

– Nej, det är nog ingen större risk, för ingen av kandidaterna har någon beväpnad milis, den här gången, säger Baudouin nyktert.

– Dessutom har alla kandidater hos Högsta domstolen skrivit under på att de kommer att acceptera valutgången.

Ovanpå detta ska cirka 200 000 valövervakare från EU, USA, Afrikanska unionen och kyrkorna själva se till att allt går rätt till.

Fler röstande än förra valet

Hur många som sedan röstar återstår att se. Omkring 50 procent av befolkningen har registrerat sig, alla kommer inte att ta sig till vallokalerna. Men det blir ändå fler än i förra valet för fyra år sen.

– Vi får hoppas, säger Baudouin Makuma. Ett ord han självklart återkommer till under vår intervju, trots att utvecklingen i Kongo inte är positiv, generellt sett. Kriminaliteten och våldet fortsätter florera och i dess hälar följer en ökande fattigdom.

Fattigdomen finns i hela landet, men läget är speciellt svårt i Mai Ndombeprovinsen, nordost om huvudstaden Kinshasa, där Equmeniakyrkans samarbetskyrka, baptistkyrkan CEBU är verksam.

– Egentligen finns där gott om mat, jorden är bördig. Men grödorna går inte att transportera så att de kan säljas för det finns inga framkomliga vägar, suckar Baudouin Makuma.

Ansvarig för vaccinationsprogrammet

Mai Ndombe ingår i det nätverk där han är hälsovårdskoordinator, och därmed också ansvarig för vaccinationsprogrammet. En känslig operation eftersom doserna får flygas in med missionsflyget, MAF, en kostnad på någon miljon om året. Ett annat alternativ är motorcykel från Kinshasa, men det är svårt, eftersom vaccinet måste hållas kallt.

Men till skillnad från i många västländer är det ingen i Kongo som motsätter sig vaccinationer. Tvärtom, säger Baudouin Makuma.

– Det finns ingen rädsla. Alla vill bli vaccinerade mot mässling, gula febern och allt annat, inklusive covid 19. Vi har ett stabilt antal vaccinerade barn, på vissa ställen ser vi till och med en ökning.

Och det finns alltid vaccin att tillgå. Det bekostas av den kongolesiska staten och Gavi, en global vaccinationsallians Flyget betalas av Läkarmissionen och Equmeniakyrkan.

Saknas personal

Men det finns ändå problem med vaccinationerna, eftersom det saknas personal.

De anställda på sjukhus och vårdenheter har gradvis tappat gnistan, enligt Baudouin Makuma, eftersom lönen är så låg, eller uteblir helt.

– Men många arbetar ändå och älskar sitt jobb, skyndar han sig att tillägga.

– Vi ser resultat. Vi har inga epidemier längre och det är så viktigt eftersom det räddar ett stort antal barn. Under exempelvis en mässlingsepidemi beräknar man annars att cirka 15 procent av barnen under ett år dör. Nu får de i stället leva och bidra till vårt lands utveckling.

Sjukhusen i dåligt skick

Sjukhusen är ett annat problem i Mai Ndombe, eftersom de är i så dåligt skick. De flesta byggdes av missionärerna för 30–40 år och på belgarnas tid, och har inte rustats upp sedan dess.

– Personligen vill jag se den gamla utrustningen bytas ut och systematiskt ersättas med modern teknik som solpaneler och batterier, så läkarna kan se kan se mer på natten, säger Baudouin Makuma.

Men det fattas också mediciner. De finns, men är ofta av dålig kvalitet och väldigt dyra.

– Sjukvården kostar. Staten och hjälporganisationer ger inte tillräckligt. Skillnaden får folket betala. Fattigdomen är verkligen den stora utmaningen som påverkar allt.

– Men som kristen måste jag ändå ha hopp.

De flesta tillhör katolska kyrkan

Att vara kristen i Kongo är något naturligt, även om de allra flesta tillhör Katolska kyrkan. Och min fråga om antalet kristna minska får jag ställa tre gånger innan han förstår. I stället berättar han att landet haft en evangelisk pingstväckelse som drog med sig medlemmar från många andra kyrkor.

– De lovade både hälsa och rikedomar, men när ingen blev rikare, eller friskare, så vände många tillbaka till sina gamla kyrkor,

– Men fortfarande när människor blir sjuka går de parallellt både till doktorn och till kyrkan för att få förbön.

Själv besöker han de tre protestantiska kyrkornas upptagningsområden åtminstone en vecka per år i sin egenskap av koordinator.

Han berättar om årshjulet som börjar i september då kyrkorna lägger fram sina behov, till årets slut då han, efter åtskilliga analyser och förhandlingar med både givare (Equmeniakyrkan) och mottagare, kan meddela vilka projekt som blir av.

Bisyssla för kvällar och helger

Fast allt det är ändå inte hans lönearbete, utan en bisyssla för kvällar och helger.

– Fast inte på söndagar, det är Herrens dag, understryker han.

Lönen betalas i stället av Världsbanken, där han är medicinsk samordnare för fem olika afrikanska länder, vilket betyder att han får resa runt och planera tillsammans med fem länders regeringar.

– Jo, jag reser mycket, tillstår han, och förklarar att Världsbanken är en stor organisation med mycket pengar, vilket ju är bra.

– Ännu bättre är att de vill samarbeta med kongolesiska läkare i Kongo. De har förtroende för oss, det är vi själva som fattar besluten.

Så arbetade också baptistsamfundet på sin tid, och med dem hade Baudouin Makuma mycket kontakt i början av sin karriär, då han arbetade åt CEBU som allmänläkare.

– Ja, de var utan tvekan bäst, deras arbetsmodell byggde helt på samarbete.

Och Equmeniakyrkan då?

Inte fullt lika positivt, visar det sig.

– Ja, nu har jag jobbat med det nätverket i tio år, och jag vill inte säga att de gör fel, men vissa förändringar krävs. Vi kongoleser vet bäst hur det ser ut hos oss. Det är ändå mer än 100 år sedan kyrkan etablerades, så kanske kan man ändå säga att våra kyrkor har viss möjlighet att bedöma och besluta.