En demonstration i Manipur. Foto: TT
Tiotusentals kristna har tvingats bort från sina hem i indiska delstaten Manipur. Hundratals har dött och 350 kyrkor förstörts. Allt på bara ett år.
Nu vädjar de till omvärlden om hjälp.
I den nordöstra indiska staten Manipur fortsätter den humanitära krisen där tiotusentals kristna från Kuki-Zo-stamgemenskapen har fördrivits sedan i maj 2023. Efter åtta månader av våld har situationen förvärrats med rapporter om minst 80 dödsfall på grund av bristande sjukvård och dåliga levnadsvillkor i nödbostäder, där kvinnor och barn är bland offren.
Det skriver Christian Post.
Krävt 158 liv
Konflikten, som utspelar sig mellan Kuki-Zo och den större Meitei-gemenskapen, har sitt ursprung i tvister om landrättigheter och etnisk identitet. Indigenous Tribal Leaders’ Forum rapporterar att våldet hittills har krävt minst 158 liv och lett till att nära 41 000 Kuki-Zo-personer har tvingats fly sina hem.
I Churachandpur-distriktet, bebott av Kuki-Zo-folket, har över 21 000 fördrivna personer tagit sin tillflykt till mer än 110 tillfälliga flyktläger. Mary Beth från Rural Women Upliftment Society i Churachandpur vittnar om den svåra situationen. Bland de fördrivna finns en akut brist på specialistläkare och tillgång till mediciner. Något som lett till många dödsfall. Ofta har offren lidit av kroniska sjukdomar som astma och diabetes, men saknat medel för att söka vård utanför staten.
Regeringens hjälpinsatser, bestående av endast en filt och madrass per familj, har kritiserats för att vara otillräckliga för de drabbade familjerna, som i genomsnitt består av fyra personer.
Får ingen hjälp
Trots närheten till delstatshuvudstaden Imphal har inga mediciner eller nödvändiga varor nått Churachandpur sedan våldets start. Detta har tvingat invånarna att förlita sig på förnödenheter från Aizawl, huvudstaden i grannstaten Mizoram, belägen 220 mil bort.
Situationen förvärras av att Meitei-civila blockerar viktiga transportvägar, vilket hindrat hjälp till utsatta. Anklagelser har riktats mot den lokala polisen, dominerad av Meiteis, för att aktivt attackera Kuki-Zo-gemenskapen. Som en respons har unga Kuki-Zo, kända som byvolontärer, tagit till vapen för att försvara sig själva.
Konfliktens utlösande faktor var ett kontroversiellt beslut från delstatens högsta domstol, som uppmanade regeringen att överväga att utvidga ekonomiska förmåner och kvoter till Meiteis. Detta skulle innebära att de också får möjlighet att köpa mark i Kuki-Zo-territorier.
Kritik riktas också mot regeringens lamhet kring våldet mot kristna. Foto: TT
Gruppvåldtäkter har rapporterats
Konsekvenserna av våldet har varit förödande. Över 7 000 Kuki-Zo-hem och mer än 350 kyrkor har förstörts. Rapporter om gruppvåldtäkter mot Kuki-Zo-kvinnor har också framkommit. En massbegravning hölls den 20 december för 87 av Kuki-Zo-offren i Churachandpur, vilket illustrerar våldets stora omfattning.
Delstatsregeringens respons på krisen har mötts med omfattande kritik. I juli 2023 tog Europaparlamentet ställning genom att anta en resolution som uppmanar den indiska regeringen att akut återställa freden i Manipur. Resolutionen lyfter fram oro över politiskt motiverade, splittrande politik som främjar hinduisk majoritet och en ökning av militanta grupper. Dessutom har rapporter om partisk inblandning av säkerhetsstyrkorna i våldsamheterna bidragit till en ökad misstro mot myndigheterna.
Efterfrågar humanitär respons
Denna pågående konflikt i Manipur ställer inte bara frågor om mänskliga rättigheter och etniska spänningar i Indien, utan belyser också den kritiska behovet av en humanitär respons och internationell uppmärksamhet för att förhindra ytterligare förluster av liv och lindra lidandet för de drabbade.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR