Nu sätts fokus på Efesierbrevet

Efter djupborrningarna i Markusevangeliet och Apostlagärningarna, har det nu alltså blivit dags för Efesierbrevet och temat ”Se vilket hopp”.

Namnet är hämtat från Efesierbrevets första kapitel där Paulus ber om att Gud må ge vårt inre öga ljus så att vi kan ”se vilket hopp” han kallat oss till.

”Vi vill inspirera och utmana människor i alla åldrar till att utforska och fördjupa sin relation med Jesus genom Bibeln”, skriver kyrkoledare Lasse Svensson och region- ledare PO Byrskog, i ett förord till studiematerialet.

Har gett mersmak

Det är P-O Byrskog som, tillsammans med medarbetarstyrelsen i region Mitt, tagit fram materialet. Ett arbete som givit mersmak.

– Efesierbrevet är helt fantastiskt. Det handlar bland annat om helgelsen, vilket är extra roligt för någon med min metodistiska bakgrund.

Han citerar Efesierbrevet 3: 18-19 där det bland annat står om hur vi tillsammans med alla de heliga en dag ska kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet av Kristi kärlek.

– Det är fantastiska ord, men det här brevet är samtidigt inte alldeles lättuggat, så trots att det är väldigt kort har det varit något av en utmaning att ta sig an. Svåra texter, men just därför har de så mycket att säga oss.

– Därför läser vi Efesierbrevet tre gånger om i 2024 års Bibelläsningsplan. Små portioner, några verser i taget. Under den andra läsningen gör vi varannan vecka också djupdykningar i några av brevets teman.

Alternativt kyrkoår

Nytt för denna gång är att det också erbjuds en predikoserie eller ett alternativt kyrkoår, som börjar söndagen den 21 januari och pågår året ut. 32 söndagar, med undantag för sommaren och storhelgerna då man återgår till ordinarie texter.

– Sammanlagt föreslår vi fyra texter för varje söndag; förutom episteltexten från Efesierbrevet hämtas texterna från Gamla ­testamentet, Johannesevangeliet och psaltaren, berättar PO Byrskog.

Att man valt texter från just ­Johannesevangeliet beror på att Johannes, enligt gammal kristen tradition, levde ett antal år i Efesos. I planen ingår också de tre Johannesbreven, som möjligen också tillkommit i trakten av ­Efesos.

För att följa den här planen behöver man självklart inte börja den 21 januari. Det går bra för en församling att starta sitt kyrkoår när som helst.

– Ja, själva vitsen med bibel­läsningsåret är att det inte ska vara tidsbaserat, utan tvärtom kunna utgöra en materialbank som fylls på med viss regelbundenhet. Församlingarna är fria att använda materialet när och hur man vill, förklarar PO Byrskog.

Kan bedrivas på många olika sätt

Studierna kan bedrivas på många olika sätt, med eller utan en årsplan. Kanske nöjer man sig med personliga studier, kanske läser man gemensamt i smågrupper i församlingen. Som ytterligare inspiration och vägledning finns också en andaktsbok, Se vilket hopp, som gavs ut i dec­ember.

– Den här boken har fokus på skribenternas egna berättelser, så det är personliga upplevelser blandat med faktatexter, utifrån Efesierbrevet, berättar PO Byrskog.

Här medverkar bland andra chefen för nationella enheten Britta Bolmenäs, författaren Rikard Roitto och teologiske sekreteraren Arne Fritzon.

Boken går att beställa hos Nya Musik, och redan före jul var mer än 800 exemplar beställda.

–Vi har redan fått mycket ­positiv feedback om boken, och det här upplägget kring Efesierbrevet. Vi tror det blir bra det här, avslutar PO Byrskog.