Camnerin och Bonnier: Pröva om koranbränning är ett brott

Den senaste koranbränningen, som genomfördes av en irakisk man med kristna rötter utanför Stockholmsmoskén, har skapat mycket upprörda känslor, inte bara i Sverige utan även i ett stort antal muslimska länder.

Krävt ett förbud

Den muslimska samarbets­organisationen OIC har i ett gemensamt uttalande krävt ett ­förbud mot det man anser vara islamofobiska attacker. Pakistan har fört ärendet vidare till ett extra­inkallat möte med Förenta nationernas människorättsråd, med medlemmar som ­Eritrea, Afghanistan och Saudiarabien.

Även i Sverige fördöms bränningen av regeringen, och röster både på höger- och vänster­sidan, kräver ett stopp. I media har det rapporterats att även Sveriges kristna råd (SKR) krävt ett förbud, men generalsekreterare ­Sofia Camnerin säger till Sändaren att det är en övertolkning. Tillsammans med Sveriges interreligiösa råd vill SKR att det ska utredas om koranbränning kan klassas som hatbrott eller hets mot folkgrupp.

– Vi menar att det ska prövas mot befintlig lagstiftning, vi vill inte förändra grundlagarna, säger hon.

Men det har ju gjorts polis­anmälningar mot tidigare koranbränningar, som lagts ner?

– När det genomförs på detta sätt, under Eid al-Adha utanför moskén i Stockholm, då tycker vi det är rimligt att undersöka det igen. Man bör se till hela sammanhanget.

Hur kommer ni att agera om rättsväsendet återigen kommer fram till att det inte är ett brott?

– Det får vi ta ställning till då. Men vi tycker att våra grundlagar, som är tänkta att skydda oss, riskerar att missbrukas som det är nu. Yttrandefrihet handlar inte om att sprida hat mot varandra. Religionsfrihet handlar inte om hat.

Somliga menar att det är ett sluttande plan om koran­bränningar förbjuds, att annan kritik eller satir också kommer att stoppas.

– Jag har stor respekt för sådana invändningar, och är fullt medveten om att detta är svåra frågeställningar. Jag vill inte ändra ­någon lagstiftning utan pröva den som vi har.

Även biskop Åke Bonnier har ­reagerat på koranbränningarna, och menar att den senaste var den som fick bägaren att rinna över. Hans åsikter går i linje med ­Sveriges kristna råds. Han vill se en utredning om koranbränning kan stoppas med nuvarande lagstiftning, om den kan klassificeras som hets mot folkgrupp.

Skulle det även innefatta ett stopp för att bränna Bibeln eller Toran?

– Ja, absolut. Men man måste se till sammanhanget och vad vederbörande vill uttrycka. Man måste också definiera vad en helig skrift är.

Den irakiske man som brände ett exemplar av Koranen utanför moskén har i intervjuer hävdat att han riktar sig mot islam och sharialagstiftning. Biskop Åke Bonnier tycker dock inte att koranbränning kan betraktas som legitim religionskritik.

– Protester mot religion måste förstås rymmas inom yttrande­friheten, men det innebär inte nödvändigtvis att man får göra vad man vill. Yttrandefriheten har redan i dag begränsningar, man får till exempel inte använda viss typ av symbol kombinerad med viss typ av hälsning i offentligt sammanhang.

De som vänder sig mot ett förbud varnar för att i förlängningen så skulle till exempel konst­nären Lars Vilks Muhammedkarikatyrer eller fotografen Elisabeth Ohlsons utställning Ecce Homo också kunna stoppas. Biskop Åke Bonnier tycker dock inte att man ska överdriva den risken.

– Det handlar om att frågan ska utredas inom befintlig lagstiftning, säger han.

Ska Sverige ta hänsyn till vad muslimska länder tycker?

– Vi anpassar oss inte till vad någon annan tycker, utan vad vår lagstiftande församling beslutar.

Journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är en av dem som varnar för att ett förbud mot koranbränningar skulle få oanade konsekvenser. Att koranbränning skulle ses som hets mot folkgrupp tycker han är orimligt.

– Risken är att man urvattnar lagen om hets mot folkgrupp om den också innefattar religionskritik. Det är inte hållbart att använda en lag som ska skydda vissa grupper för att skydda personer mot religionskritik, säger han.

Nils Funcke vänder sig också mot att införa någon typ av trosfridslag, som finns i andra europeiska länder.

– Det skulle vara att spola tillbaka till en annan tid, där religionen skulle få någon form av gräddfil eller få stå oemotsagd. Då skulle man också behöva förbjuda satir, säger han.

I Pakistan sprids nu hotelser på sociala medier mot den kristna minoriteten. En extrem islamistisk rörelse hotar att döda kristna pakistanier om fler koraner bränns i Sverige. Nils Funcke tycker dock inte det är möjligt att ta hänsyn till sådana protester och hot från utlandet.

– Vi måste förfäkta våra traditioner. Sådana hot säger också mycket om vilken inställning de har till religionsfrihet där, som något från en annan tid. Om man ska ta sådan hänsyn måste vi lägga oss platt för allting, säger han.