Regeringen överens om ensamkommande men uppgörelsen får både ris och ros

Socialdemokrater och Miljöpartiet har under lång tid haft täta överläggningar omkring kravet på amnesti för ensamkommande barn och ungdomar från framför allt Afghanistan.  Miljöpartiet, liksom en stark opinion inom Socialdemokraterna, enskilda riksdagsmän och sidoorganisationer, har krävt ett omedelbart stopp av utvisningar till Afghanistan.

Den överenskommelse som regeringspartierna presenterades i måndags ger en ny chans för de ensamkommande som fått avslag på en asylansökan som lämnades in senast 24 november 2015. De ska också ha drabbats av handläggningstider på minst 15 månader och ha hunnit fylla 18 år eller fått sin uppgivna ålder uppskriven till minst 18 år under tiden.

– De ska inte hamna i kläm för att vi haft exceptionellt långa handläggningstider. Överenskommelsen innebär att de flesta ensamkommande får stanna, sa Isabella Lövin, (MP) vid en pressträff i samband med att lagförslaget presenterades.

Förslaget innebär inte en ny prövning av asylskälen, utan bara att man får ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Om personen sedan får jobb efter studierna finns möjlighet att ansöka om permanent uppehållstillstånd.

– Det här är unga människor som inget annat vill än att bidra till samhället. Vi har all nytta av den kraft de har att bidra med, sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Hur många som omfattas av förslaget är oklart. Isabella Lövin antyder att det som allra mest kan handla om 8 000—9 000 personer

Uppgörelsen innebär att Miljöpartiet fått släppa sitt krav på att den tillfälligt skärpta asyllagen ska omprövas under 2018. Regeringspartierna är nu överens om att lagen ska gälla som beslutat fram till sommaren 2019. Man fick också gå med på en förändring av lagen om egen bosättning, ebo. Regeringen vill kunna sätta stopp för en ebo-bosättning, till exempel om de nyanlända har hittat ett boende som anses för trångt.

– Ebo-bosättningarna har skapat stora problem. Nu vill vi införa vissa begränsningar var man kan välja att egenbosätta sig. Vi vill införa en social prövning, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Kinna Skoglund talesperson för nätverket ”Vi står inte ut” säger att hon har kluvna känslor inför regeringspartiernas överenskommelse.

– Vi är naturligtvis väldigt glada. Både för ungdomarnas skull och för att regeringen har lyssnat på opinionen. Överenskommelse innebär en öppning för en generösare migrationspolitisk. Samtidigt är vi oroliga eftersom migrationsminister Heléne Fritzon tydligt uttalat att den inte innebär ett generellt stopp för utvisningar.

Det vore ytterst märkligt om Migrationsverket nu fortsätter att utvisa till Afghanistan, anser Kinna Skoglund. Hon efterlyser tydligare uttalande om vad som händer dem som nu fått tre avslag och enligt nuvarande lagstiftning ska utvisas.

– Just nu sitter 35 afghanska ungdomar på Migrationsverkets anläggning i Kållered i Göteborg som ska utvisas 5 december. Vad händer med dem?  Politikerna och Migrationsverket borde frysa alla vidare utvisningar fram till att riksdagen har fattat beslut i frågan, vilket är aviserat till innan sommaren 2018.

Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin är kritisk till att lagförslaget inte gäller den stora grupp som kommit efter den 24 november 2015 och som också fått vänta länge på beslut.  Även denna grupp unga bör omfattas av de nya reglerna, säger hon i ett pressmeddelande.

Statsvetarprofessor Ulf Bjereld, som också är ordförande i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, är en av flera socialdemokrater som varit starkt kritisk till regeringens hårdnackade ovilja att förändra den tillfälliga lagen från 2015.

– Jag är ganska nöjd med uppgörelsen, men egentligen tycker jag att inte någon skulle skickas tillbaka till Afghanistan eftersom säkerhetsläget är så osäkert. Men överenskommelsen är ändå ett steg i rätt riktning.

Ulf Bjereld är övertygad om att Miljöpartiet är lättat över att det blev en överenskommelse eftersom man har satsat hela sitt politiska kapital för att komma fram till en sådan. Han tror också att det finns en god chans att riksdagen kommer att godkänna överenskommelsen.

Det här var en välsmidd lösning som kommer att stärka regeringssamarbetet, säger han.

Vid denna tidnings pressläggning har många röster gett uttryck för både glädje och skepticism över regeringspartiernas förslag.  Michael Williams, som finns i Sveriges kristna råds arbetsgrupp för migrationsgrupp säger att överenskommelsen är en klar framgång för alla som kämpat för en förändring. Men han väntar på ett besked om vad som ska hända med alla som har fått ett lagakraftvunnet beslut.

– Kommer de att skrivas in i systemet igen? Det behövs något slags förtydligande. Vi har inte tillräckligt med detaljer, men nu önskar vi en lyhördhet från Migrationsverket för dem som inte omfattas av det nya lagförslaget. Myndigheten har möjlighet att fatta beslut om ett moratorium i väntan på att den nya lagen träder i kraft.

Inga Johansson, samordnare för Equmeniakyrkans flyktingarbete, delar Michael Williams oro.  Det är glädjande att vissa unga ensamkommande får en ny chans i livet, men de som kom förra året, i år och som kommer nästa år berörs inte av den här tillfälliga förändringen, säger hon.

– Förslaget innebär heller inte något generellt stopp för avvisningar. Equmeniakyrkan hade helst vela se att ingen utvisas till Afghanistan på grund av det rådande säkerhetsläget som blivit allt sämre. Vi väntar nu på mer detaljer kring lagförslaget. Det krävs också att riksdagen godtar lagförslaget.

Kritiken från Sverigedemokraterna efter att överenskommelsen presenterats lät inte vänta på sig. Jimmie Åkesson kallade den en praktskandal. Även Elisabeth Svantesson, ekonomisk politisk talesperson för Moderaterna, är mycket kritisk. ”När man leder en regering är det viktigt att stå upp för principer även när det blåser. I dag visade Socialdemokraterna att de inte klarar det. Det är allvarligt att regeringen urholkar rättssäkerheten och själva grunden för en ordnad migrationspolitik”, skriver hon på sin Facebooksida.