Regionträffar: ”Kyrkan har helt enkelt smashläge”

Lördag i Skåre och söndag i Västerås. Två regionsdagar med temat ”En kyrka för alla åldrar – hela livet”. Dagarna innehöll gudstjänst, valbara seminarier och föreläsning av Josefine Arenius, som är uppvuxen och engagerad i Immanuelskyrkan i Örebro och en flitigt bokad föreläsare och expert på teman som generationer, kultur och ledarskap. Hon talade om generationskrockar i kyrkan, som hon menar är ett stort problem om vi inte är beredda att se det som ett problem.

Olika generationers skilda erfarenheter

– Vi måste förstå att allt inte är som det alltid varit. Allt som funkade förr funkar inte nu. Att vara 15 år i dag är till exempel inte samma sak som att vara 15 år på 50-talet, 80-talet eller ens 2018, säger Josefine Arenius till Sändaren. Under föreläsningen vände Josefine sig till en medelålders man och sa att lika obehagligt som det skulle vara för honom att sitta i bar överkropp, lika obehagligt skulle det vara för konfirmanderna på första raden att lägga bort mobilen. 

– Vi som kyrka måste finnas där unga finns, på till exempel tiktok och snapchat. Men jag tror också att det är elementärt att kyrkan erbjuder verksamheter och gemenskaper utan telefoner. Unga dras till platser där de har anledning att lägga ifrån sig den. 

– Det innebär att vi behöver göra upp med hängkulturen vi ofta skapat. Att ”bara vara” innebär att känna kraven från mobilen precis hela tiden.

En tid av snabb kommunikation

I dag finns det sex generationer. Så många har det aldrig funnits samtidigt tidigare. Det har heller aldrig gått så fort rent kommunikativt i samhället, vad vi pratar om och hur, som det gör nu. 

– Vi lever i en extrem tid och många människor söker väldigt aktivt efter något att hålla fast i, efter mening i livet, samtidigt som fördomarna mot kyrkan är mycket färre än tidigare. Kyrkan har helt enkelt smashläge.

Men det är inte alltid lätt att vara en månggenerationsgemenskap. En 50-åring kan klappas på huvudet och betraktas som ung och gullig i kyrkan. Tonåringen kan känna sig utskälld av budskapet de äldre kommunicerar mellan raderna. De äldsta ”säger bara som det är” och anser att de yngre och inte ställer upp. 

Generationskonflikter

Så vilka generationer har svårast att kommunicera med varandra? Josefine tror 40-talister och 70-talister, och 70-talister och 00-are. 

– Dels finns ett föräldraintervall som gör att man automatiskt är irriterade på varandra och dels tror jag att 70-talisterna tror sig ha förstått vad 00-arna vill ha. Men 00-arna vill mer ha det som 40-talisterna erbjuder, men det fungerar inte rent kommunikativt.

Den svåraste gruppen i stort att möta och attrahera är dock 80-talisterna. 

– Ja, de som skulle behöva ta sin egen tro på allvar igen, men som sitter fast i barnens tolv träningar per vecka. Inte konstigt att de inte orkar engagera sig i kyrkan också.

Generationsöverskridande gemenskap

Varför ska vi vara flera generationer då? 

– Vi har väldigt mycket att lära oss av varandra. Församlingen kan vara en unik plats i samhället där alla kan bidra med sina unika erfarenheter och kunskaper. Det är ett skydd när vi är svaga, vilket vi alla är i perioder.

Har du något exempel när det funkar? 

– Vi ska inte underskatta väl fungerande servicegrupper, den klassiska städgruppen, som också blir bönegemenskap. Det händer något där. 

Anna Gustafsson, regional kyrkoledare berättar att temat för regionsdagarna, ”En kyrka för alla åldrar – hela livet”, kommer från den enkät som regionen skickade ut till alla församlingar förra året. 

– Många nämnde då att generationsfrågan är en utmaning och det är ju ett ämne som berör oss alla.

Vad tänker du om att kyrkan har smashläge? 

– Det är fascinerande och positivt utmanande. Det hjälper oss kanske att bli lite mer rakryggade. I sökandet, oron och rädslan som finns, har vi ett budskap som verkligen behövs. Evangeliet inger hopp.