Energiråd i Bifrostkyrkan: Små förändringar ger stor effekt

Det är inte alla församlingar förunnat att besitta samma kompetens i el- och energifrågor som ­Bifrostkyrkan i Mölndal. Runt bordet sitter delar av församlingens energiråd; Evert Gustavsson, som är behörig elektriker med eget företag, Thomas Karlsson, som pensionerad konsult i energi- och miljöfrågor, och Anders Bergenholtz, civilingenjör med stor it-erfarenhet. 

Kreativa lösningar för energieffektivisering

Energirådet består av ytter­ligare några personer, och tillsammans har man funnit kreativa lösningar på energifrågor. De tror att deras erfarenheter kan vara till nytta för andra församlingar som kämpar med att minska sitt klimatavtryck och att ­sänka sina elkostnader.

Bifrostkyrkan ligger vid en stor rondell, två kilometer från Mölndals centrum och inte särskilt långt från kommungränsen till Göteborg. Kyrkan uppfördes 1985, och har inte genomgått någon stor renovering sedan dess. 

– Huset följer den byggnorm som kom 1984, något som vi är väldigt glada för. Det är en enorm skillnad mot om kyrkan varit byggd på 1960-talet, säger Thomas Karlsson. Han pekar på kyrkans treglasfönster, som är original. Ytterväggarna är också relativt väl­isolerade. Även om isoleringen inte är lika effektiv som i ett modernt hus så kom gruppen snart fram till att det skulle kosta mer än det smakade att byta ut fönster och att tilläggsisolera väggar. 

– Men vi har tilläggsisolerat vindarna, vi har sprutat in lösull där, säger Evert Gustavsson. Thomas Karlsson menar att det nog inte skulle behövts om inte isoleringen delvis blivit förstörd. 

– I stället för att laga den trasiga isoleringen var det bättre att brassa på med lösull, säger han.

Val av uppvärmningslösning

När kyrkan byggdes värmdes den av en elpanna, som senare kompletterades med en luft-vattenvärmepump. Det var denna pump som befann sig i slutet av sin livscykel. Rådet gick förutsättningslöst igenom olika alternativ. Bergvärme var inte en lösning då kyrkan inte står på berggrund.  Kyrkan skulle kunna anslutas till Mölndals energis fjärrvärmesystem, men det skulle kosta omkring 400 000 kronor, och nya betydande utgifter skulle tillkomma när delar behöver bytas om 20 år. 

– Det kan ju vara svårt att sia om framtiden, men än så länge har det visat sig att fjärrvärme är otroligt mycket dyrare, säger Thomas Karlsson. I stället valde man att installera ännu en luft-vattenvärmepump, samtidigt som man behöll den gamla.

Besparingar genom justerat ventilationssystem

Det är här som de stora besparingarna har gjorts. I en noggrann analys av det gamla systemet visade det sig att kyrkan hade stora effekttoppar när det var kallt utomhus. Det kanske inte låter så märkligt, men topparna var mycket högre än nödvändigt. Kyrkan har tre olika ventilationssystem, som tidigare inte styrdes optimalt. Ett system styrdes av en rörelsesensor, och det räckte med att en person gick ­genom rummet för att ventilationen skulle gå för fullt under två timmar. Det var inte bara fläktmotorerna som drog el, den utomhusluft som pumpades in i fastigheten förvärms. Det innebar att luft-värmepumpen inte ensamt klarade av värmningen. 

– Då kickade elpannan in med väldigt hög energiförbrukning, säger Anders.

Behövdes verkligen denna intensiva ventilation? För att lära sig mer om inomhusluften i kyrkan monterade de sensorer som bland annat mäter temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt. Värdena från sensorerna hanteras av Home assistant, ett gratisprogram som kan användas för att automatisera olika funktioner i en fastighet.  Det visade sig att koldioxidhalten låg långt under gränsvärdet. Det innebar att ventilationen kunde minskas utan att det skulle få några negativa effekter.  

– För det är stora lokaler och det är sällan som det är så många människor i lokalerna samtidigt, säger Anders.

Ett reglersystem som gör att fläktmotorernas varvtal kan finjusteras monterades in. Detta var en betydligt billigare lösning än att byta ut fläktmotorerna mot energisnålare alternativ. 

– Om inte motorerna behöver gå så mycket så är skillnaden i energiåtgången inte så stor, ­säger Thomas Karlsson.

Värmepumpar i effektiv samverkan

Nu är värmepumpar och ventilationssystem kalibrerade för att fungera så energisnålt som möjligt. I normal fall är det enbart den nyaste och mest energisnåla värmepumpen som värmer vattnet i en ackumulatortank. Om det inte räcker får den hjälp av den äldre värmepumpen. 

– Men det är väldigt sällan som den går i gång, säger Thomas Karlsson.r

De har också bytt alla glödlampor och lampor av andra slag till led-lampor, något som också inneburit en energibesparing.  

– Det är inte speciellt dyrt att köpa led-lampor i dag, de kostar ungefär lika mycket som de gamla, säger Evert Gustavsson.

Råd till andra församlingar

Deras råd till andra församlingar är att göra en liknande övergripande analys som Bifrostkyrkan har gjort. Hur värms lokalerna upp på bästa sätt? Hur sparar man värme på ett så kostnads­effektivt sätt som möjligt? Hur kan man spara på elförbrukningen? Thomas Karlsson betonar att olika insatser måste vägas mot varandra, så att man väljer dem som får störst effekt.  

– Om du har en lampa som sitter i ett förråd så förbrukar den nästan ingen el, till skillnad mot en strålkastare som kanske lyser hela natten vid parkeringen. Hitta de stora energiförbrukarna, ­säger han.

Resultat och framtida planer

Hur mycket el har då församlingen sparat på insatserna? För två år sedan låg församlingen på drygt 80 000 kilowattimmar per år, och nu är man nere på drygt 50 000.  

– Men det är alldeles för tidigt att säga något exakt, det kan man först om några år. Men trenden är åt rätt håll, säger Thomas Karlsson. Att församlingen sparar el har inte bara lett till lägre elräkningar utan också att kyrkan i dagsläget har ett överdimensionerat elsystem. Det gör att det finns utrymme att montera fyra laddstolpar på kyrkans parkering. Detta kommer att göras av ett företag som sedan kommer att ha hyr­bilar stående på parkeringen.  

– Vi kommer att tjäna pengar på det, säger Evert Gustavsson.

Församlingens pastor Joel ­Wanemark är tacksam för energi­rådets insats. 

– Det handlar inte bara om att vi sparar pengar, de gör också en insats för klimatet, säger han.