Sofia Camnerin om samfundsstöd: Befarar att nya krav kan leda till ökad kontroll

Regeringen har presenterat sitt lagförslag som skärper kraven på de samfund, och andra organisationer i samhället, som tar emot statliga bidrag. Som Sändaren berättade i förra veckan är målet att sätta stopp för bidrag till organisationer som stöttar extremism, antidemokratiska krafter, och som kränker mänskliga fri- och rättigheter.
– Vi har sagt i hela processen att vi välkomnar demokrativillkor, det är förstås självklart att trossamfund och civilsamhälle vill bidra till det goda samhället, säger Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.

Lade fram ett liknande förslag

Den tidigare socialdemokratiska regeringen lade fram ett liknande förslag, som dock fick hård kritik av trossamfunden. Det nuvarande lagförslaget är en omarbetning, och Sofia Camnerin tycker att regeringen lyssnat på åtminstone delar av kritiken. Hon tycker till exempel att definitionen av trossamfund är mer konfessionsneutral. En annan förändring är att i det tidigare förslaget var oklart om ett trossamfund riskerade att straffas om en vanlig medlem gjorde anti-demokratiska uttalanden.
– Nu har man gjort tydligt att det måste vara en företrädare med någon sorts inflytande. Men det finns fortfarande oklarheter, säger hon.
Enligt förslaget kan en företrädare för ett trossamfund behöva granskas även på grund av privata uttalanden, vilket skulle kunna påverka demokrativillkoren, alltså sådana som inte kan kopplas till en religiös kontext. Sofia Camnerin varnar för att detta kan leda till ett kontrollsamhälle, om det till exempel krävs att samfund ska ha kännedom om allt som en pastor sagt och gjort.
– Det finns väldigt stora risker med det, säger hon.

Ansvarar för hur lokaler används

Enligt lagförslaget har ett trossamfund också ansvar för hur dess lokaler används. Om en församling hyr ut till en grupp eller organisation som är extremistisk så kan det påverka de egna bidragen.
– Vi kommer att behöva ta ett än större ansvar för vad som förekommer i våra lokaler, säger hon.  
I många samfund finns åsikter och praktiker som går på tvärs med majoritetssamhällets normer. Det gäller till exempel synen på många hbtq-relaterade frågor, men också på manligt och kvinnligt. I flera muslimska och kristna sammanhang är det till exempel enbart män som kan tjäna som präster och imamer. Det ska dock enligt förslaget vara möjligt för ett trossamfund att behålla traditionella ståndpunkter och ändå få statsbidrag.

Samkönade äktenskap

Det ska också vara möjligt att till exempel debattera samkönade äktenskap.
– Det tycker jag att de är tydliga med i lagförslaget, att man självklart ska få ha olika åsikter, säger hon.
Samtidigt tror hon att det riskerar att uppstå många diskussioner om var gränserna ska dras, då till exempel mänskliga rättigheter kan tolkas på olika sätt.
– Lagförslaget är fortfarande väldigt svårläst, och det kommer att bli kritiskt hur lagen implementeras, att det finns kompetens hos myndigheterna att göra rätt bedömningar, säger hon.
Hon ser en risk för negativa konsekvenser om trossamfund för­lorar sina bidrag på oklara grunder.
– Om man gör det svårt för trossamfunden att följa kriterierna så riskerar man att isolera dem som faller utanför. Det kan försvåra möjligheten till dialog.

Kan få stor påverkan

Lagen kan alltså få stor påverkan, men Sofia Camnerin menar att församlingar kan avvakta med att läsa in sig på den. Hon räknar med att Myndigheten för stöd till trossamfund kommer att ta fram lättläst information när väl riksdagen har fattat sitt beslut.
– Vi har hela tiden dialog med dem, säger hon.