Svenska judar behöver vårt orubbade stöd

Först, i hörnet Nybrogatan för den som är geografiskt kunnig, står en tungt beväpnad polis. Ett 50-tal meter längre ner står en till.
När jag ska gå in genom dörren till kulturhuset står jag en stund och väntar, bland annat tillsammans med en liten pojke och hans pingisrack. Här inne finns en skola.

Säkerhetsspärrar

Men för att komma dit in behöver du först passera en säkerhetsspärr av typen flygplats, få din väska genomgången och godkännas som besökare. 
Varför, frågar jag undrande min intervjuperson Aron Verständig, ordförande i judiska centralrådet. Han svarar att det blivit värre under året.

Alla mina frågor och hans svar kan du förresten höra i veckans avsnitt av Sändarens podcast, Sänd. Samtalet.
Men tillbaka till ämnet; Att separera judar och staten Israel verkar vara en förmåga som alldeles för många inte besitter. Men hur många?

Antisemitismens återkomst

Under en demonstration mot staten Israels agerande i kriget mot terrororganisationerna Hamas och Hizbollah, men vilken också drabbat tusentals civila (vilket man med rätta bör få kritisera såklart), undrade en av huvudtalarna om åhörarna visste varför Israelerna dödar? "Det ligger i deras gener" (!), svarade han sedan sig själv retoriskt. Ingen verkade åtminstone ljudligt protestera mot antisemitismens oförblommerade återkomst. 

Varför beskylls judar för Israels politik?

Att det skedde i samband med en demonstration på årsdagen av den fruktansvärda massakern mot judar 7 oktober gör inte saken bättre.

Ingen skulle väl anklaga svenskamerikaner för något sveriges regering gör, eller svenskiranier för vad ayatollorna hittar på. 
Varför verkar det så svårt att se den ickekopplingen för just judar över världen? 

Vi får heller inte glömma att Hamas massaker 7 oktober 2023 inte kan ses som en attack mot Israels regering explicit, utan mot just judar. Varför valde man annars med omsorg kibbutzer med en stor del fredsivrare och anti-ockupanter. Varför en ravefest för fred?

Gammal syndabock

Och varför firades (!) detta världen över? Att civila judar slaktats urskillningslöst. Såren från förintelsen rivs upp, men i ljuset av Israels mer extrema regering verkar vi snabbt falla tillbaka i gamla hjulspår där det känns skönt att få tillbaka en gammal syndabock.

Vanliga svenskar som har en röst måste därför säga ifrån mot en nutida skamfläck för den svenska toleransen.
Vi vet att det förekommit fall där svenska skolelever trakasserats för vad Israel gör, på grund av att de är judar. Vi vet att det finns områden där judar inte längre känner sig trygga med att bära davidsstjärna, kippa eller andra detaljer som kan avslöja deras judiska arv. 

Fler judar oroas

I en intervju med en judisk familj tidigt i våras lyftes oron över att inte kunna utöva sin tro offentligt. Allt fler judar överväger också att lämna för Israel, den enda plats där de känner att man står upp för judiskt liv.

Vilket bottenbetyg att judar i Sverige ska känna att ett land i fullt krig är en säkrare plats för sina familjer.
Även om det, enligt Verständig, märks ännu tydligare på andra håll i Europa. Där även regeringar börjat hemfalla åt typiska antisemitiska nidbilder (som Ungern i fråga om den girige finansmannen Soros exempelvis), är antisemitismen mer påtaglig än på länge i Sverige. Kanske än någonsin.

Men ingen ska behöva dölja vem man är och var man kommer ifrån för att inte riskera bli föremål för hot och trakasserier. Ingen ska behöva gå genom flygspärrar på väg till förskolan.
Vi kan bättre, vi vet bättre!