Ingen verklig fred i sikte för Gaza

Fler än 40 människor ska ha dött i de senaste stridigheterna mellan Israel och Islamiska jihad, en grupp som är terrorstämplad av både USA och EU. Efter att Egypten fungerat som medlare har båda parter gått med på vapenvila, men någon egentlig fred handlar det inte om.

Den senaste tidens händelser följer ett mönster som upprepats med jämna mellanrum under snart 20 års tid. En mindre konflikt, som ett israeliskt ingripande, leder till en snabb upptrappning där Hamas eller Gaza skjuter raketer mot södra Israel, medan den israeliska armén svarar med beskjutningar och riktade mord av ledare i Gaza. När båda parter tycker att de har markerat tillräckligt får Egypten mäkla fred, och någon form av normalitet inträder igen.

Israel har ingen långsiktig plan

Anders Persson, som är docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, tror inte att Israel följer någon långsiktig plan för hur Gazaområdet ska hanteras. Istället handlar det om att försöka bevara lugnet från dag till dag.

- Det är en typ av konflikthantering som gör att Israel inte behöver hantera de svårare frågorna. Eftersom man inte ser några politiska lösningar så försöker man skapa lugn, säger han.

Under stridigheterna fick de 14 000 gazabor som arbetar i Israel inte resa ut. Israel har satsat på att ge fler och fler palestinier i Gaza en möjlighet att få en inkomst i landet. Även om 14 000 jobb är en droppe i havet i det av arbetslöshet plågade Gaza så gör det skillnad för många familjer. Israel vill på så sätt ge incitament åt befolkningen att bevara lugnet. Anders Persson tror dock inte att sådana israeliska satsningar kan få palestinierna att ge upp sin kamp.

- Man tänker att man genom pengar ska kunna köpa palestiniernas gunst. Men det fungerar inte så, inga pengar i världen skulle kunna få palestinierna att kompromissa med sina nationella rättigheter, säger han.

Hamas stod utanför

Enligt Anders Persson är experterna inte eniga kring hur befolkningen i Gaza reagerat på de senaste striderna. Somliga menar att Islamiska jihad kan ha stärkts eftersom de visade att de kan utmana Israel. Andra menar att befolkningen är trött på våldet.

Hamas, som styr Gaza, valde att låta Islamiska jihad stå ensamt.

- De förefaller ha gjort kalkylen att de inte tjänar på våld, och att befolkningen inte är sugen på en ny runda av konflikter, säger han.

Hamas har dock liknande mål som Islamiska jihad. Gruppen vill utplåna Israel och upprätta en islamistisk stat på dess mark. Att något sådant skulle ske ter sig mycket avlägset idag, och därför tvingas organisationen till pragmatism när man styr Gaza. Hur ledningen för Hamas egentligen resonerar om framtiden är svårt att veta.

Svårt att tyda Hamas signaler

Hamas har också för vana att sända ut dubbla signaler. I vissa perioder verkar det finnas en kompromissvilja, i andra tider betonar man att Israel ska utplånas.

- Men det finns inget som tyder på att man är villiga att lägga ner vapnen i kampen mot Israel, säger Anders Persson.

Genom det så kallade Abrahamsavtalen har Israel kunnat upprätta diplomatiska relationer med flera arabländer. Dessa länder har varit milda i sin kritik av de israeliska attackerna mot mål i Gaza. Samtidigt tror Anders Persson att avtalet också får Israel att hålla igen.

- Jag tror det har en återhållande effekt, framförallt kan det påverka hur Israel hanterar Tempelberget.