Låt oss inte invänta historiens dom

Det är svårt att skriva om Gaza. Inte för att tankar, känslor eller åsikter saknas, men för att min känsla av upprördhet, sorg och vanmakt känns så futtig i relation till det ofattbara lidande som människor i Gaza befinner sig i.

I snart ett halvår har den israeliska gisslan som tillfångatogs av Hamas den 7 oktober lidit helvetes kval i underjordiska tunnlar i Gaza. Samtidigt liknas Gaza vid helvetet på jorden och befolkningen i Gaza befinner sig också i ett slags gisslansituation utan möjlighet att fly Israels bomber.

Riktar fokus fel

I höstas skrev närmare 150 svenska kändisar på ett upprop där de krävde att blockaden mot Gaza skulle upphöra. Uppropet nämnde inte bakgrunden till Israels aggressiva krigföring i Gaza, vilket vållade kritik. Men kändisarnas ”blunder” handlade inte bara om att de missat att uttrycka förståelse för offer på båda sidor i konflikten. Uttryck som ”vi står inte ut” speglar såväl hur vi alla känner, men riktar ändå fokus fel. Det här handlar ju inte om oss eller hur jobbigt det är för oss att behöva se på när övervåld drabbar oskyldiga som nu sker i Gaza.

Det minsta problemet är ju att vi inte står ut. Det gör vi inte. Det är fruktansvärt att bevittna en situation där ett folks framtid ödeläggs inför omvärldens ögon. Israel ville eliminera en fiende, men har förmodligen skaffat sig fler och värre fiender nu. Utan att förringa innebörden av Hamas bestialiska terrordåd den 7 oktober, har bilden av besinningslös ondska fått konkurrens.

Välkommen helomvändning

I skrivande stund är det bästa vi kan hoppas på att Israel och Hamas lyckas enas om en längre vapenvila. Tills vidare är den svenska regeringens beslut den 9 mars att återuppta utbetalningarna med FN-organet UNRWA i Gaza är en välkommen hel­omvändning. Att strypa stödet till den biståndsorganisation som anses ha bäst förmåga att distribuera humanitär hjälp i området, för att enstaka individer i organisationen avslöjats ha koppling till Hamas var oklokt och politiserat.

För en regering som i grunden är skeptisk till bistånd och som uppfattar ”hårdare tag” som rätta vägen att få ”ordning” på saker och ting kommer det alltid att vara lätt att fatta besluten om att dra in anslagen till biståndsorganisationer och öka anslagen till polis och militär. Särskilt när den har tids­andan på sin sida.

Tar rygg på EU-kommissionen

Sverige är en förhållandevis stor givare till UNRWA, även om anslaget minskat under 2024. Långsiktigt är regeringens uppfattning att UNRWA:s uppdrag bör införlivas i UNHCR. Men i rådande läge är det UNRWA som har bäst möjligheter att distribuera hjälp i Gaza och det är bra att Sverige nu tar rygg på EU-kommissionen som kan sägas ha berett vägen för återupptagandet av utbetalningar till UNRWA.

I många frågor är EU en progressiv kraft i förhållande till medlemsländerna där högerextrema partier varit på frammarsch de senaste åren. I det kommande EU-parlamentsvalet riskerar den ”balansen” att rubbas då ytterhögern väntas få stora framgångar även i EU-parlamentsvalet.

Hur maktbalansen i parlamentet slutgiltigt blir beror på hur partigrupperna väljer att samarbeta. Detta är en fråga där vi journalister måste kräva besked av de etablerade partierna inför valet, så att du som väljare vet vilken koalition din röst slutgiltigt kommer att stödja.

Mobilisering av goda krafter

Din röst gör större skillnad än denna text. Men det går heller inte att avstå från att skriva när så mycket i världen är på väg i fel riktning. Det behövs mobilisering av goda krafter, brett. Kampen för fred och rättvisa behöver ­föras på alla nivåer hela tiden, därför behövs en rörelse som fokuserar på strukturella orättvisor och gemensamma lösningar på globala problem.

Retrospektivt kommer frågan ställas varför vi inte gjorde mer. Låt oss inte invänta historien.