Efter ett antal år som sportreporter på Expressen är man ganska luttrad. Kapitalet styr, som i alla andra branscher, naturligtvis det mesta också inom fotbollen.

Det är bra att det någon gång då och då rinner över hos en supporterskara som får se sina favoritstadion byta namn med jämna mellanrum och favoritklubbar kastas runt som leksaker mellan fantasirika oligarker och shejker.

Det jag är mer förvånad över är hur detta kan drabba fotbollsvärlden mer än när tusentals människor dör. Sedan det stod klart att Qatar skulle få fotbolls-VM 2022 har nämligen runt 6 500 hjälparbetare dött i samband med uppbyggnaden av arenor och infrastruktur, rapporterar The Guardian. I snitt runt 12 döda arbetare per dag från länder som Nepal, Bangladesh, Pakistan, Indien och Sri Lanka. Antagligen är mörkertalet ännu större. Dels är statistiken ofullständig och dels är arbetare från länder som Kenya och Filippinerna inte inräknade.

Sedan tidigare har det rapporterats om arbetare underbetalats tills de tar slut, förvägrats kontakt med familj i hemlandet, lurats på sina pengar och behandlats som andra klassens medborgare.

Sverige är beredda att spela i VM på tesen att närvaro är bättre än bojkott.

Är det verkligen så, kan man undra?

Eller är det så att det är kapitalet som styr igen. Men denna gången utan det folkliga uppror som får makten att vackla. Det länge korruptionsomsusade FIFA (Internationella fotbollsförbundet) borde sedan länge ha satt stopp för att det ska få hållas i ett land som uppenbarligen använder sig av moderna slavar för att bygga sin dröm.

Men eftersom det inte ser ut att hända bör vi fotbollssupportrar och andra människovänner fråga oss varför det inte uppbådar lika starkt engagemang för människor som dör, som för starten av en ny liga. Kyrkorna i Sverige kan mycket väl ta täten i ett svenskt gemensamt beslut att bojkotta fotbolls VM-22. Protester verkar trots allt ännu ha effekt i fotbollsvärlden.