Antisemitismen ökar – men det finns hopp

Det är för en poddintervju med Sänd. Samtalet som vi ska mötas i det judiska kulturhiuset Bajit. Jag kunde inte hålla mig för att skriva en ledare redan förra veckan om de första intrycken.
Att kliva innanför dörren till ett kulturhus som rymmer ett bibliotek, en skola, ett kafé och en synagoga borde inte behöva den rigorösa säkerhetsapparat som möter mig väl. Men likväl har jag och fotograf Marcus Gustafsson passerat två beväpnade poliser innan vi ens kommit fram till porttelefonen där vi först måste identifiera oss. Och sedan, när det är klart, passera genom en säkerhetsspärr.

Vana vid hotfulla situationer

Väl där inne väntar Aron Verständig, ordförande i judiska centralrådet.
– Det är tyvärr vår vardag, konstaterar han och utvecklar:
– På 90-talet, när jag gick i skolan, hade vi också vakter, så det är inte nytt för oss, men situationen har förvärrats de senaste åren.

Flera undersökningar de senaste åren har pekat på att antisemitismen ökat, både i Sverige och Europa. Inte sällan kan det kopplas till vad som händer i Israel, världens enda judiska stat. 
– Det är väldigt tydligt att det inte dras några större skiljelinjer hos vissa, menar han och en händelse vid en demonstration mot Israel i samband med den 7 oktober kommer upp i samtalet.

Påstod att "Dödandet fanns i deras gener"

En talare förklarar att dödandet av palestinier ligger i deras (judarnas) gener. Den gamla antisemitiska myten om ett blodtörstigt folk som inte bryr sig om sin omgivning torgförs öppet i Sverige 2024.
– En sådan vidrig händelse visar på den avgrundsdjupa klyfta som finns i förståelsen av vad som är antisemitism och vad som är legitim kritik av Israel. Men tyvärr har det funnits antisemitiska element i protesterna från star. Direkt efter massakern den 7 oktober firades den på gator i Malmö. Det var otroligt respektlöst, förklarar Aron Verständig.

När attacken,  som specifikt riktades mot just judar, inträffade  fanns kanske annars förhoppningar om en större förståelse.
Men verkligheten verkar vara en annan. När EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) nyligen genomförde en jämförelse­studie angående antisemitism före och innan den 7 oktober 2023, framgår att antisemitismen skjutit i höjden – från redan höga höjder. 

Antisemitiska attacker ökar

Antisemitiska attacker har ökat med cirka 400 procent, visar den kompletteringsundersökning som gjordes med tolv ­judiska organisationer i EU.

Men redan i ”grundundersökningen”, som gjordes innan oktober 2023 visade på ökad oro. 8 000 judar i 13 EU-länder ingick i studien där 80 procent av respondenterna uppgav oro för sin egen eller närståendes säkerhet. Lika många undvek regelbundet att bära symboler som kan identifiera de som judar på offentliga platser. 40 procent övervägde också att emigrera. Ofta är det då USA eller Israel som gäller. 

Verständig ser trenden också i Sverige, även om det finns gradskillnader.
– Vi vet att det skett flera incidenter och att det finns en rädsla för hot och hat. Inte minst i skolmiljöer. Men vi har inte sett någon större utflyttning av judar från Sverige det senaste året, menar han.

Intresse för judisk kultur 

Det finns också en hel del ljusglimtar.
– Det finns ett stort intresse för judisk kultur och utbildning. Våra förskolor och skolor är fulla, och vi ser ett ökat engagemang bland både judar och icke-judar som vill lära sig mer om den judiska traditionen,” berättar han med glädje.
Och konstaterar att även om han menar att ”delar av civilsamhället” blandat ihop staten Israel och judar i Sverige, har statsmakten och myndighetssverige varit vad han säger ”enade” mot antisemitismen. 
 

Vill inte visa sig längre

Han får regelbundet höra om personer som undviker att visa sin judiska tillhörighet över landet, skolungdomar som ligger lågt i rädsla för att utstå hot och hat.
Men till skillnad från en del i andra länder ser Verständig ljust på att den svenska regeringen stått enad mot antisemitism i landet.
– Så länge vi har ett starkt stöd från politiken och en tydlig rågång mot antisemitism, finns det hopp för framtiden, säger han.

Och nästa år markerar 250 år sedan den första juden fick rätt att bo i Sverige utan att behöva konvertera. Aron Isak. 
– Vi har en lång historia i Sverige, och trots de utmaningar vi står inför ser jag en stark framtid för det judiska livet här. Om vi lyckas hålla samman och erbjuda ett brett judiskt liv, där människor kan vara judar på olika sätt, då tror jag att vi kommer att fortsätta växa, avslutar Aron Verständig.