Att skapa rymd för en mångfald av röster

Gärna tillsammans! Samtidigt speglar ditt brev ett samtal som länge förts inom vårt studieförbund. När ska vi vara en egen ”röst” och när handlar vårt uppdrag främst om att skapa mötesplatser och arenor för en mångfald av röster; sammanhang där individer rustas till eget självständigt opinionsbildande, till skapande och handling?

Inte platsen för likformighet

Svaret på den frågan rymmer en mängd av nyanser och perspektiv, och ska så göra. Ett studieförbund är inte platsen för likformighet. Vår verksamhet kan heller aldrig vara neutral i mötet med våld, förtryck, diskriminering eller brott mot de mänskliga rättigheterna. Där är vi helt överens.

Men du har rätt i att frågan om opinionsbildning har diskuterats i förbundet. När jag klev in som förbundsordförande sommaren 2020 hade den dåvarande styrelsen precis avslutat en längre process kring Bildas påverkansarbete. Medlemsorganisationerna hade fått en chans att tycka till, och slutsatsen som styrelsen då landade i var att Bildas egna roll enbart skulle vara att opinionsbilda kring själva folkbildningsuppdraget.

Arenor för möten

Samma formulering återkommer i Bildas långsiktiga verksamhetsinriktning som fastställdes av förbundsstämman 2022: ”Bilda strävar efter att vara en aktör och konstruktiv röst där folkbildningens framtida roll och utrymme diskuteras.” I övrigt vill Bilda ”genom folkbildning rusta individer och medlemsorganisationer att delta i det offentliga samtalet utifrån universella värden som frihet, rättvisa och mänsklig värdighet – och en djup förståelse av mänskliga rättigheter. Bilda bidrar också med arenor för möten mellan kyrkor och traditioner samt för samspel kyrkor och samhälle emellan.”

Här har vi att förhålla oss till de beslut som stämman fattar. Citaten ovan ger därför en bakgrund till den diskrepans du tycker dig se mellan å ena sidan vårt mer publika agerande i debatten kring folkbildningens villkor och å andra sidan den roll vi intar i många andra sammanhang; rollen som skapare av plattformar – exempelvis våra uppskattade seminarier på nätet – där vi ger rymd åt olika röster, bland annat från de kristna kyrkorna i det heliga landet. Att vara ”facilitator” är i min värld en viktig uppgift.

Oändlig tacksamhet

På samma sätt känner jag en oändlig tacksamhet för studiecentret i Jerusalem och till alla er som varit med och burit arbetet genom åren. Den inbjudan som kom från de lokala kristna kyrkorna för över 30 år sedan har skapat en unik utsiktspunkt för vårt folkbildningsarbete. Bilda har genom sin närvaro knutit starka band. Så mycket engagemang har fötts. Förståelse har fördjupats. Nödvändig spänning uppstått mellan olika perspektiv. Ny kunskap har lett till handling. Mötet med verkligheten är opinionsbildande i sin egen kraft, det är vi många som fått uppleva på nära håll.

Den stora förtvivlan inför den humanitära katastrofen i Gaza delar vi alla. Ilskan inför våldets obarmhärtiga ansikte. Sorgen över alla döda på båda sidor. Längtan efter fred och säkerhet för både israeler och palestinier inom internationellt erkända gränser.

Haft lokal personal på plats

Mitt i detta är vår specifika roll att vara folkbildare. Det är ingen passiv roll, även om arbetet just nu får finna nya vägar. I oktober hade vi en studiegrupp på plats i Jerusalem, och i samband med att konflikten eskalerade tog vi ett snabbt beslut om att låta direktorn leda evakueringen av gruppen och de volontärer som fanns på plats i Jerusalem. Övriga studieresor ställdes in efter UD:s avrådan från icke-nödvändiga resor till Israel och Palestina. Däremot har vi fortsatt haft lokal personal på plats på studiecentret i Jerusalem och till viss del hållit det öppet och kunnat erbjuda en mötesplats.

Digitala mötesplatser

Eftersom vi inte kan ta emot studiegrupper i Jerusalem, har vi skapat olika digitala mötesplatser och studiecirklar med teman som exempelvis internationell rätt, konflikten mellan Israel och Palestina och situationen för de kristna kyrkorna. Och så snart säkerhetsläget tillåter planerar vi att återigen erbjuda studieresor, samtidigt som vi vill fortsätta att utveckla arbetet kopplat till vårt studiecenter.

Så, tystnad är inget vi som studieförbund söker, men kanske kan jag sammanfatta min syn på vår roll som studieförbund på detta sätt: I första hand ska vi skapa rymd för andras röster, inte våra egna.

Jag har respekt för att vi kan skilja oss åt i angreppssätt, men jag är rätt säker på att längtan är densamma.

Cecilia Hjort Attefall
förbundsordförande Bilda