Stilen antyder att citatet inte är nytt och det är det inte heller. Det är hämtat från en bok som tillhört Vårgårda Hobergs ungdomsförening, ”Naturvetenskap och kristendom” av apologeten Frederic Bettex tryckt 1913. Detta skrev han från en styrkeposition, kyrkan var en betydelsefull del av samhället.

Kyrkans ställning i Sverige är i dag avsevärt försvagad, man kan utan överdrift vända på citatet ovan: ”I allmänhet intager samhället mot kristendomen och kyrkan en henne ovärdig, om icke fientlig, likväl småaktigt misstrogen, halvt begabbande eller åtminstone undvikande och avvärjande hållning.”

Hur har det kunna bli så? Det finns säkert mer än en anledning men jag hävdar att kyrkans lite komplicerade förhållande till naturvetenskapen har med detta att göra. Inte så att Equmeniakyrkans medlemmar skulle vara fientliga mot vetenskap, men vi har varit otydliga med vad vi egentligen tror. Jag är övertygad om att vi alla är medvetna om att naturvetenskap och teknik har bidragit till en livskvalitet som är unik i världshistorien. Det enda som har stört är evolutionsteorin och den konflikten är 160 år.

Det finns krafter som vill skapa en motsättning mellan kristendom och naturvetenskap. Detta har skapat problem på bland annat skolområdet, kristna skolor blir misstänkta för att inte följa läroplanen, elever i den vanliga skolan blir trakasserade för sin tro, lärare får inte uttrycka sin uppfattning.

En än allvarligare biverkning är att många har fått den uppfattningen att man måste bokstavligen tro allt som står i Bibeln för att kunna vara kristen. Vem vill vara med i ett kristet sammanhang om man tror att man måste tro att jorden är 6 000 år gammal och att skapelseberättelsen måste läsas bokstavligt?

Våra ideologiska motståndare hävdar att Gud inte finns och att det viktigaste skälet att tro det är att vetenskapen bevisat att Gud inte behövs. Det är ju verkligen inte sant av flera skäl. Vetenskapen är en bräckligare grund än de flesta föreställer sig. Bara de senaste 100 åren har naturvetenskapen fått ändra ståndpunkt på avgörande områden. Det kommer att hända igen, vetenskapen är inte färdig. Den sysslar också uteslutande med det materiella och kan inte uttala sig om andliga ting som Guds existens eller meningen med livet.

Ingen seriös forskare skulle hävda att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns, ändå förekommer det flitigt i debatten. Ateisterna använder sig av naturvetenskapens höga status och påstår att den kan bevisa att Gud inte finns men man kan lika gärna använda vetenskapliga argument för att göra det mycket sannolikt att Gud finns. Om vi är tysta ses det som en bekräftelse på att våra meningsmotståndare har rätt, vi måste säga emot.

Om Equmeniakyrkan skulle uttala sig till förmån för en modern syn på naturvetenskapen, vad skulle det innebära?

Vi ser skapelsen som Guds verk och det finns inget negativt med att vi utforskar den. Naturvetenskapen är ideologiskt neutral. Det innebär ingen eftergift åt ett sekulärt samhälle, vetenskap är helt enkelt ett bra sätt att skaffa kunskap. Skolmyndigheternas misstänksamhet skulle minska, elever och lärare får en lättare situation. Ska den försvinna helt måste förstås fler samfund ansluta sig.

Tröskeln för människor in i kyrkan skulle bli lägre, det blir lättare att vara intellektuellt trovärdig om man inte måste hävda att jorden finns i centrum av universum eller att alla gamla berättelser måste tolkas bokstavligt. Vi kanske skulle röja undan onödiga hinder så att vi kan prata om väsentligare saker.

Många människor tycker att det är obekvämt med en Gud som övervakare även om man anar att Gud kan finnas. Vetenskapen kan vara ett argument att luta sig emot om man vill ha en anledning att tro att Gud inte finns.

Vi tar ett argument från våra ideologiska motståndare. Det blir svårare att hävda att Gud inte finns om de inte kan sätta kyrkan i det vetenskapsfientliga facket. Kyrkan kan ge ett viktigt bidrag till den moderna världsbilden genom att lägga en andlig dimension till den materialistiska.

Equmeniakyrkan står inför många utmaningar. En av dem är att vara trovärdig när det gäller vår bild av hur världen fungerar. Det finns en andlig verklighet som vi vet är helt fantastisk men som är svår att kommunicera. Det blir lättare om man kan förklara att man delar den naturvetenskapliga världsbilden men att den inte är komplett.

Joel Halldorf skriver i sin bok Gud: återkomsten: ”Som religiös i världens mest sekulariserade land är man van att betraktas som gravt ovetenskaplig.” En bild som många av oss känner igen, många kristna lärare, tekniker, läkare och andra skulle inte behöva leva med dubbla måttstockar. Det är onödigt och skadligt. Det är dags att Equmeniakyrkan gör något åt saken!

Men kan vi verkligen göra det, man kan väl få tro som man vill. Visst, var och en har frihet att tolka Bibeln. Vi har emellertid tidigare tagit ställning i frågor som har varit kontroversiella men som har visat sig bra, till exempel friheten att organisera samfund, vi var först med demokrati och mera i närtid kvinnliga pastorer. Relationen till naturvetenskapen borde läggas till den raden.

Det finns en tanke om att lägga fram en motion till årets kyrkokonferens som går ut på att vi tar ett år på oss att, i dialog med våra församlingar, formulera Equmeniakyrkans syn på naturvetenskapen. Den kan sedan kommuniceras till politiker, skolmyndigheter och kulturarbetare så att nuvarande negativa bild kan förändras.

Crister Andersson

Vårgårda