Jämlikhet. Sändarens förstasida nr 10 har gett upphov till många samtal om grabbighet. En del har tackat, andra har lite upprört undrat vad som menas med grabbighet men allra mest har det gett fina samtal om kulturen i Equmeniakyrkan.
Nu är varje människas upplevelse subjektiv och erfarenheter om jämlikhet eller ojämlikhet skiljer sig åt, men vi har att lyssna på den som inte känner sig uppmärksammad.
En tidig upplevelse i mitt liv som pastor var en katolsk kvinna från Chile som var tagen av att ha fått ta emot välsignelse från en kvinna. Det hade aldrig hänt henne tidigare, och med ens kände hon sig delaktig på ett helt annat sätt än tidigare. Det handlar om identifikation. Hur kan jag identifiera mig med den som syns, ges utrymme och företräder. Om det som utmärker mig och som jag identifierar mig med är synligt eller inte påverkar min känsla av att vara inkluderad, en i gänget. En jämlike.
Motverka diskriminiering
Att nå jämlikhet är inte enkelt, men låt det vara vår strävan. Och låt oss inte endast fokusera på män och kvinnor. Vi har beslutat i kyrkokonferens att verka för inkludering. Det betyder också att motverka diskriminering, vilket är att arbeta för jämlikhet. Det finns sju diskrimineringsgrunder i svensk lag: kön, könstillhörighet, etnicitet, funktionsnedsättning, ålder, religion och sexuell läggning. För att få syn på ojämlikheter går det att hitta strategier och aktivt arbeta sig fram till större jämlikhet.
Equmenia arbetar med ett material Equmenia Equal till stöd för föreningar. Det lanseras i maj, men redan nu finns tips på hemsidan att normspana i tre steg: Att synliggöra, granska och agera. Vem syns och vem syns inte, varför är det så, och hur kan vi handla för att ge utrymme till alla.
För att förändra normer och ge plats åt olikhet behöver alla medverka.
För att förändra normer och ge plats åt olikhet behöver alla medverka. Den som är van att ha utrymmet måste ge utrymme, även om det innebär förluster i makt och position. Den som inte är van vid utrymme måste ta utrymme, också när det kan upplevas skrämmande.
Hjälps åt med normspaning
Båda stegen kan vara lika svåra. Det underlättar otroligt om vi vägleder varandra och hjälps åt med normspaning för att nå kyrka och församlingar som lever i Paulus önskan i 2 Korintierbrevet 8:13, som visserligen handlar om pengar, men låt oss läsa det med förståelsen utrymme; Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt.
I helgen som gick hölls en tacksägelsegudstjänst i Andreaskyrkan, Stockholm, över de tre bildarsamfunden i samband med att styrelsearbetet för dessa övergår till Equmeniakyrkans kyrkostyrelses arbetsutskott. I samband med det blev vi påminda om vår tid för bildandet då Svenska Missionskyrkan valde att handla för jämlikhet. De andra bildarsamfunden var betydligt mindre till antal medlemmar och församlingar och kunde mycket lätt blivit osynliggjorda i en demokratisk process. För att göra de tre samfunden likvärdiga i arbetet med ett nytt samfund beslutades att jämt antal representanter från varje samfund skulle medverka i olika grupper och processer. Svenska Missionskyrkan klev åt sidan, agerade, för att ge rum åt de mindre synliga samfunden. Ett starkt exempel på normspaning i praktiken. Låt oss bära med det som ett gott exempel att ge plats och utrymme, inkludera.
Karin Wiborn
biträdande kyrkoledare Equmeniakyrkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR