Vi vet att hela Afrika svarar totalt för bara fyra procent av utsläppen av årliga växthusgaser men kontinenten drabbas av enorma skador och mänskligt lidande.
En tredjedel av Pakistan stod under vatten i september, 6 miljoner människor förlorade sina hem – men landet bidrar bara med en procent av utsläppen.
Är det konstigt att de drabbade ställer krav på oss? Måste vi drabbas tydligare av effekter av klimatförändringarna här i Sverige innan vi förstår allvaret?
I IPCC:s prognos i sin kommande rapport i mars 2023 pekar man mot att världen är på väg mot 2,8–3,2 graders uppvärmning till år 2100. Grönland skulle kunna bli startpunkten på en hel serie av dominobrickor, det vi kallar cascading tipping points. Vi är på väg att snabbt destabilisera Grönlandsisen.
Permanent havsnivåhöjning
Klimatprofessorn Johan Rockström har konstaterat att om utvecklingen fortsätter som hittills, så finns en risk att Grönlandsisen tippar över gränsen om 15–20 år och vi riskerar en permanent havsnivåhöjning på cirka sju meter. Om detta sker kommer det att ta i storleksordningen 500 år.
Medeltemperaturen i Sverige kan komma att öka mer än dubbelt så snabbt som genomsnittet på jorden, konstaterar SMHI i en ny rapport. När vi har satt 1,5 grader som kritisk gräns för medeltemperaturen måste vi inse att medeltemperaturen i Norra Europa kan bli tre grader högre. Prognosen med 3 grader ökande medeltemperatur är skrämmande.
Om länder som Sverige backar tillbaka och säger att vi inte klarar det här, då blir det ju självklart så att länder som Egypten, Indonesien, Sydafrika, Indien eller Brasilien säger: ”Titta på Sverige, om inte ens de anser sig ha råd att ligga kvar på rätt kurs i omställningen, hur kan ni då kräva att vi ska öka vår ambitionsnivå?”
Sverige en bromskloss
Hur reagerar svenska politiker? Vid klimatmötet COP27 i Sharm el-Sheik talade man om Sverige som en bromskloss.
Den viktigaste frågan i Sverige verkar vara hur vi ska kunna sänka drivmedelspriserna några kronor på bekostnad av ökade växthusgaser.
Nu kan inte vi i Sverige ensamma vara ansvariga för att Grönlandsisen tippar över, men vi måste medge att vi har råd med att göra vad vi kan.
”Vi har inte råd”, svarar de rika länderna, inklusive Sveriges klimatminister Romina Pourmokthari. Ukrainakriget och inflationen har gjort det mesta så dyrt, bensinen, elen …”
Men Pourmokthari vädjar i stället om att till exempel folk på Maldiverna – nationen som kan ligga dränkt under vatten inom en nära framtid – ska förstå hur svårt vi har det just nu, här i ett av världens rikaste länder när bensinpriset kanske stiger från 20 till 25 kronor litern.
Stötta glesbygdens folk
De flesta av oss skulle kunna klara några kronor mer för bensin eftersom de flesta av oss bor på orter med en fungerande kollektivtrafik. Men det är ju obekvämt att behöva stå och trängas på bussar och pendeltåg … Då är det bättre att sitta i sin bil i långa bilköer. Däremot måste vi stötta glesbygdens folk, men inte på bekostnad av att vi ökar vår belastning på miljön.
EU har lovat minska de samlade utsläppen av växthusgaser med 55procent fram till 2030. För att Sverige ska vara klimatneutralt år 2050, som riksdagen bestämt, måste våra utsläpp 2030, utanför handeln med utsläppsrätter, vara 63 procent lägre är 1990. Hittills har vi under perioden 1990–2021 minskat dem med 33 procent. Den årliga minskningstakten till 2030 är nu alldeles för låg, särskilt efter den nya regeringens många stimulanser för ökad bilkörning.
Hur kommer framtidens befolkning år 2100 att se på oss när vi nått tre graders medeltemperaturstegring?
”Jag tror de kommer att vara väldigt besvikna. Det gick åt helvete, trots att vi hade lösningarna och vi hade kunskapen om att det kunde gå åt helvete”, säger Rockström.
Sker mycket tidigare
Vi kan konstatera att den samlade forskningen har varit mycket duktiga på att förutspå vad den pågående klimatkatastrofen kommer att innebära. Men de har haft fel på en punkt: Allt sker mycket tidigare än vad de trott.
Politiker! Kom ut ur er bubbla och inse att det finns viktigare problem att ta tag i än några kronor drivmedelspriser upp eller ner.
Är det någon som tycker att våra uppoffringar står i proportion till andras lidande?
Lars-Arne Sjöberg
Karlstad
LÄGG TILL NY KOMMENTAR