Sedan dess har alla partiledare varje valår tackat ja till parti­ledarutfrågningarna som blivit en institution i den svenska valrörelsen. Och en uppskattad sådan, för den skiljer sig markant från andra utfrågningar där partiledarna får 30 sekunder att svara på komplicerade frågor.

I Equmeniakyrkans utfrågningar finns tid att utveckla, fördjupa och försöka förklara varför en ståndpunkt är viktig. Det som också är kännetecknande – och har varit ända sedan Hedlunds tid – är den personliga karaktären på samtalen, utan att det blir privat.

Stående ovation

I söndags avslutades årets upplaga av Equmeniakyrkans parti­ledarutfrågningar när drygt 2 300 personer tog emot Magdalena Andersson i en sprängfylld idrottshall i Vårgårda. När evangelist Britta Hermansson, som under åtta kvällar i augusti lett utfrågningarna tillsammans med undertecknad, presenterade Socialdemokraternas partiledare som ”Sveriges första kvinnliga statsminister” lyftes taket av den stående ovationen.

Det finns många goda skäl till att denna tradition är viktig att vårda och utveckla vidare också inför kommande valår.

Sätter Equmeniakyrkan på kartan

Kvällarna sätter Equmenia­kyrkan på kartan vilket är viktigt för oss som ett nytt trossamfund. Vi som tillhör kyrkan känner våra långa rottrådar genom bildarsamfunden, men det är en kunskap som inte många har. ­Genom offentliga möten och samtal med alla partiledare talar vi om för omvärlden – och de många partimedarbetarna på riks, ­regional och kommunal nivå som lyssnar – att vi existerar.

Och dessutom att vi har ett stort samhällsengagemang och att vi ser oss själva som samhällsbyggare när vi gestaltar den kristna tron i och genom de lokala församlingarna. Församlingslivet hör inte till en ­privat sfär utan är en självklar och ­offentlig del av livet på varje ort. Det som utgör samhället. Och vi vill samverka med alla goda krafter för att platsen där vi finns ska blomstra.

Bildningsresa

Partiledarutfrågningarna ger oss också möjlighet att tala om vad som är viktigt för oss som kyrka genom att det är vi som väljer områden och formulerar frågorna. Därför har vi samtalat om klimat, integration och religion. Förmodligen är detta den enda utfrågningen som talar med alla partiledare om religionens plats i samhället. Vilket också ­bidrar till en bildningsresa för våra folkvalda.

Statsvetaren och professorns Henrik Ekengren Oskarsson har undersökt vad som debatteras i Sveriges riksdag och kan se att antalet religionsrelaterade frågor har ökat markant. Oftast handlar det om att begränsa, beskära och kontrollera religionens uttryck.

Utforskande samtal

Under åtta kvällar har vi samtalat om denna politiska ängslighet inför religionens roll i samhället. Och vi har inbjudit till ett utforskande samtal om vad som är meningsskapande i en sekulär tid. Frågor som inte kan besvaras med ett enkelt ja eller nej. Det är i ett öppet och fördjupande samtal mellan oss som utgör ett samhälle, som förståelse skapas.

Det som särskiljer detta samtal är också att det sker i formen av en enkel gudstjänst som inleds med bibelläsning, bön och kollekt under det att vi sjunger en psalm och som avslutas med bön och välsignelsen som läses personligt över partiledaren. I samhällsfrågorna och i det politiska samtalet är vi fortfarande kyrka.

Joakim Hagerius