”Vi målar positiva framtidsbilder av ett samhälle i samklang med Guds skapelse där andra värden än konsumtion och evig materiell tillväxt är vägledande.” Det skriver Lennart Renöfält, Equmeniakyrkans förra handläggare för miljö och klimat.
Klimatfrågan är inte längre en fråga bland andra frågor eller en viktig fråga som kan graderas bland andra viktiga frågor. Klimatkrisen handlar inte om partipolitik eller åsikter. Rovdriften på skapelsen genom vår överkonsumtion och hejdlösa användning av fossila bränslen har nu tagit oss till ett existentiellt katastrofläge. Det är dags att vi börjar agera utifrån denna verklighet.
2020 är året då vi på allvar måste böja utsläppskurvorna nedåt. Detta är den samlade vetenskapens enträgna budskap till oss. Miljoner ungdomar över hela världen med Greta Thunberg i spetsen vill ha en framtid och ökar pressen på politikerna. Som vuxna utmanas vi att ansluta oss till ungdomarna. Över hundra städer runt om i världen har deklarerat klimatnödläge. Sju länder har också fattat ett sådant beslut vilket även gjordes av EU i december 2019.
Vad innebär det att vara kyrka i en tid då Guds skapelse våldtas? Då de svagaste och fattigaste först och mest drabbas av förödande konsekvenser. Skall vi stå vid sidan om och titta på när de existentiella frågorna ställs på sin spets? Eller vill vi vara en kyrka som med trovärdighet möter de livsfrågor som väcks genom klimatkrisen och tar vara på möjligheten att förkunna evangeliet om Jesus Kristus?
Vad kan vi bidra med? Vad gör kyrkan? Vad gör Equmeniakyrkan nationellt, internationellt och lokalt?
Det har gjorts och görs en hel del bra. Kyrkokonferensen har under de senaste åren fattat tydliga beslut till stöd för klimatarbete. Policydokument och handlingsplan har antagits. Material har skrivits till hemsida och Facebookgrupp. Ett brett nätverk av kontakter har skapats. Genom Sveriges Kristna Råd har Skapelsetid med fokus på vårt gudstjänstfirande lyfts fram. Frågorna har aktualiserats i våra internationella ekumeniska sammanhang och i missionskontakter. Klimatfastan inför påsken 2019 fick stor uppmärksamhet även utanför vår egen kyrka och möttes av ett starkt lokalt engagemang. Runt om i vår kyrka har hållits gudstjänster och andra sammankomster där klimatfrågan lyfts fram. Många församlingar vill bidra till samtal och gemensamma handlingar. Nätverket Grön Kyrka har startats, med stort gensvar.
Nu är det dags för Equmeniakyrkan att deklarera klimatnödläge. Ett klimatnödläge visar att vi förstår frågans allvar och dess betydelse utifrån vår tro.
Ett klimatnödläge understryker att klimatkrisen måste genomsyra all planering och varje del av vårt arbete; internationellt, nationellt och lokalt.
Vad innebär en deklaration om klimatnödläge? För att det inte bara ska bli tomma ord och ett slag i luften måste den fyllas med handling. Här är 9 byggstenar som underlag för fortsatt samtal.
1. Bibelstudiet om Guds skapelse, vår roll som planetskötare, det kristna hoppet liksom efterföljelsens villkor i klimatkrisens tid lägger grunden för våra handlingar. Den samlade vetenskapens senaste rön tas på allvar och vägleder oss. Vi målar positiva framtidsbilder av ett samhälle i samklang med Guds skapelse där andra värden än konsumtion och evig materiell tillväxt är vägledande.
2. Vi har ett fokus på bön. Bön om vägledning, bön om kraft. Bön för de fattiga som drabbas först och värst på olika håll i världen. Bön för en politik som svarar upp mot nödläget.
Gamla och nya sånger som sjunger in kärleken till Guds skapelse och vårt ansvar som Guds medarbetare.
3. Vi fördjupar vår teologiska förståelse av grunden för kristet engagemang i dessa frågor. Samverkan sker med våra utbildningar i teologi, folkhögskolor, studieförbund etc. för en massiv bildningsinsats på alla nivåer i samfundet. Inga medarbetare lämnas utan kunskap om klimatkrisen, om ekoteologi och andra verktyg för arbetet i församlingarna.
4. Ett starkt och tydligt stöd ges till det lokala arbetet. Centrum för omställningsarbetet är den lokala församlingen. Genom satsning på nätverket för Grön Kyrka knyts församlingar samman och får redskap för sitt engagemang. I den lokala gemenskapen tränas vi i ett lärjungaskap i samklang med Guds skapelse. Här sker också mötet med människor, inte minst ungdomar med ångest över en osäker och skrämmande framtid. Vägledning ges till att finna hoppet genom kristen tro och till meningsfull gemenskap och engagemang.
5. Vi tränar oss i mod. Omställningen bort från det fossildrivna, konsumtionsinriktade samhället väcker starka motkrafter både bland ekonomiska intressen och företag men också inom oss själva. Liksom i politiken, där vi behöver modiga politiker som vågar se verkligheten och leda, så behöver vi modiga och framsynta kyrkoledare/kyrkoledning samt församlingsledare som vågar leda kyrkan i klimatnödläget.
6. Vi minskar våra utsläpp med 50 procent (kyrkan på alla nivåer) inom högst 10 år. Det gäller våra transporter/resor, energianvändning för våra lokaler, vår konsumtion, mat etc.
7. I gemenskapen med systerkyrkor och den internationella rörelse vi är en del av aktualiserar vi klimatkrisen. Det är våra kristna syskon som kommer drabbas först av torka, orkaner, översvämningar, extrem hetta, matbrist och därigenom konflikter och krig. Vi behöver bygga upp en medvetenhet och beredskap för de många miljoner flyktingar klimatkrisen leder till.
8. Vi satsar nödvändiga ekonomiska resurser för att driva handlingsplanen för klimatnödläge framåt. Vi ser också till att våra ekonomiska tillgångar placeras/investeras i sammanhang som bidrar till omställningen och inte fördröjer den.
9. Nära samverkan sker med Equmenia i alla delar av arbetet. Samverkan sker även med andra samfund och alla goda krafter i samhället som vill bidra till den stora omställningen till ett hållbart samhälle.
Vad innebär det att vara kyrka i en tid då Guds skapelse våldtas?
LÄGG TILL NY KOMMENTAR