Vi är många som inte accepterar Hagevis insinuationer om att våra synpunkter i kyrkoledarvalet skulle bero på att vi varken är evangeliska eller vill sätta Jesus i centrum.
Hagevi sår splittring och strör salt i öppna sår men vi vädjar om sammanhållning och respekt. Det kräver bland annat rättvisande definitioner.
Ett av Equmeniakyrkans bildarsamfund talade om en ”fri och öppen kyrka”. Ett annat ord för en sådan hållning är ”liberal”. Men genom att tala om ”liberalteologi” – ett begrepp som oftast förknippas med utvecklingen under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal och i många sammanhang använts nedsättande – och genom att kalla den egna hållningen för ”evangelisk teologi”, så slår Hagevi in en helt onödig kil.
Evangelikal står för en konservativ hållning
Svenskan har, precis som tyskan, två tydligt definierbara termer, evangelisk och evangelikal, medan engelskan har svårare att hålla isär begreppen. Evangelisk är vanligtvis mer eller mindre synonymt med protestantisk, medan evangelikal står för en konservativ hållning, inte minst i fråga om bibelsyn, och en försoningslära och en syn på auktoriteter, bekännelser och dogmer som alltid känts främmande för många av oss, och kanske särskilt ur Missionskyrkans perspektiv.
Det är begripligt att många evangelikaler idag vill undvika begreppet för att slippa förknippas med den amerikanska evangelikalismen, som i stort sett havererat i sitt stöd för Trump och högerkristen nationalism. Men det löser inga problem att göra anspråk på evangeliet för egen del och stänga oss andra ute. Redan när Evangeliska Frikyrkan bildades var approprieringen av termen evangelisk problematisk. Evangelikala frikyrkan hade varit en mer rättvisande beskrivning i ett landskap med fler evangeliska kyrkor. När Hagevi nu abonnerar på begreppet evangelisk för de 79% som röstade för Piensoho och definierar dem som mer Jesuscentrerade och personliga i sina Jesusrelationer än oss andra liberalteologiska gamla stockholmare gör han hela rörelsen en otjänst.
Fri och öppen kyrka
Vi må vara en minoritet i Equmeniakyrkan, men vi är en betydande grupp som inte är evangelikala utan bär ett liberalt arv från våra bildarsamfund helt enkelt därför att evangeliet har gjort oss liberala. Liberala i den meningen att vi vill en fri och öppen kyrka med högt till tak, en icke-auktoritär kyrka där människor kan tolka och tänka fritt, där teologi kan utvecklas i samspel med vår tids kunskap om människan och världen, där dogmatiken inte styr och människor inte underkänns. Vi tror på en sådan kyrka som inte behöver staket, just därför att den har ett så starkt centrum. Gissa vad det centrumet heter? Det är berättelserna om honom och hans kamp intill döden för de minsta och mest utsatta, mot auktoriteterna och makten, som gjort oss så liberala och passionerade! Och vi försvarar vår rätt att vara liberala i vår gemensamma Equmeniakyrka eftersom det är så vi förstår evangeliet och vi trodde det var en sådan bred kyrka vi var med och bildade. I vår syn på kyrkan finns stor plats för variationer och olika synsätt. Frågan är om andra ger oss samma utrymme? Frågan är om vår kristocentriska och liberala hållning kan erkännas fullt ut av er andra, om vårt engagemang för Bibeln och evangeliet utifrån ett fritt och öppet perspektiv ses som fullvärdigt kristet?
Equmeniakyrkans liberala minoritet
Vi finns överallt. De liberala rösterna som är involverade i de här diskussionerna kommer bland annat från Västkusten, Jönköping, Skåne och Norrland. Och med tanke på lojaliteten mot kyrkostyrelsen och trycket på konferensen så finns all anledning att tro att Equmeniakyrkans liberala minoritet är större än den femtedel som röstade avslag eller återremiss vid valet av biträdande kyrkoledare. Den här frågan handlar inte längre om Piensoho. Han är vald, han kommer att göra sitt bästa och vi kommer att bidra i positiv anda. Nej, som diskussionen har utvecklats nu handlar frågan om ni ser en självklar plats för en liberal fåra i Equmeniakyrkan i framtiden eller om vi kommer att behöva bilda en fri och öppen kyrka för att överleva framöver?
Thomas Kazen, ordförande i Sätunakyrkan, halvgammal västmanlänning
Edvin Greneskog, pastor i Sätunakyrkan, ung smålänning
Ann-Marie Johansson, pastor i Sätunakyrkan, halvgammal örebroare
Svar direkt
Genmäle insändarskribenter;
Hagevis svar andas en mängd missförstånd. Försök gärna att förstå vad vi säger och menar. För det första använder vi inte ”evangelikal” för att vi inte ”gillar” valet av termen ”evangelisk” utan för att ”evangelikal” är en mer precis och gängse benämning för den teologi Hagevi beskriver, både internationellt och i Sverige, åtminstone bland bibelvetare och teologer. Och det är en terminologi som även religionssociologer känner igen.
Vår terminologi och definition är inte hemsnickrad som Hagevi först skrev i genmälet, men sedan strök. För det andra har vi aldrigt sagt att vi vill att EFK ska byta namn! Vi har sagt att approprieringen av begreppet ”evangelisk” för en evangelikal kyrka uppfattades som problematisk redan när det begav sig. För det tredje är det högst demokratiskt i en folkrörelsekyrka att i en konferens argumentera för sina ståndpunkter och representera sina församlingar för att därefter rösta och sedan göra det bästa av majoritetens beslut.
Dumheter att vi skulle mena att minoriteten ska bestämma över majoriteten eller agera mot ökad mångfald. Det har vi aldrig ens antytt. Däremot vill vi värna öppenheten och friheten för alla. För det fjärde handlade våra invändningar i kyrkoledarvalet faktiskt om processen och valet av en profil i annat samfund till nationellt ledarskap, inte om att Piensoho vill sätta Jesus i centrum.
Problemet med Hagevis ursprungliga ledare var insinuationerna, att de evangelikala sätter Jesus i centrum mer än de liberala. Det går inte att förklara bort det uttalandet som om det bara betydde att evangelikaler mer än andra sätter Jesus i centrum just genom evangelikal teologi. Det blir ju en ganska meningslös utsaga med innebörden att evangelikaler är bättre på evangelikal teologi. Att Hagevi i ett annat genmäle tillstår att ”[e]n del kanske försöker sätta Jesus i centrum på annat sätt” än genom evangelikal teologi bekräftar bara hans utgångspunkt: icke-evangelikaler är mindre Jesus-orienterade, även om några kanske försöker. Att vi dessutom ställs i kontrast till begreppet ”evangelisk” gör inte saken bättre.
Kanske var ledaren inte så lyckad när så många uppfattar sig kränkta och protesterar? Vi behöver tala med varandra. Magnus, när du har möjlighet, besök oss i Sätunakyrkan och låt oss sitta ner och samtala om vad som skiljer och förenar. Du är välkommen!
Thomas Kazen, ordförande i Sätunakyrkan, halvgammal västmanlänning
Edvin Greneskog, pastor i Sätunakyrkan, ung smålänning
Ann-Marie Johansson, pastor i Sätunakyrkan, halvgammal örebroare
Slutreplik;
Om vi finner tid och andra omständigheter som passar alla inblandade tackar jag ja till Kazans, Johanssons och Greneskogs inbjudan för att samtala om evangelisk teologi och varför församlingar betonar evangelisk teologi tenderar att stå emot sekularisering bättre än andra församlingar. Jag har varit i flera församlingar och talat om detta och det brukar vara fina samtal. Jag vidhåller att min definition av evangelisk teologi – där Jesus sätts i centrum genom att betona hans offer på korset och uppståndelse, en personlig relation med Jesus, vägledning i Bibeln och evangelisation – är starkt förankrad i internationell religionssociologi. Det sätt ni beskrev denna teologi är det inte.
Ett problem med Kazens, Johanssons och Greneskogs insändare är att de är upprörda över något jag inte skrev, utan något som de själva lagt till. Sedan kritiserar de detta tillägg. Jag beskrev hur evangelisk teologi sätter Jesus i centrum, inte i vad mån annan teologi gör detta. I ledarartikeln menade jag att evangelisk teologi kommer att få ökad betydelse i Equmeniakyrkan då den står emot sekularisering relativt bra. Detta kan naturligtvis också uppröra känslorna. Om någon är upprörd bör det vara över rätt sak.
Magnus Hagevi
LÄGG TILL NY KOMMENTAR