Hagevi är som vanligt ute och cyklar

Jag blir lite trött då jag åter och åter läser ledarsticken av Magnus Hagevi. Han skriver ungefär samma ledarartikel år ut och år in i tidningen Sändaren. Där målar han bilden av att kyrkan (många kyrkor) består av två delar. En är för Jesus och den andra är emot, typ. I Sändarens ledartext tillämpar han sin grumliga tes på kyrkoledarvalet: 
”Också vid kyrkokonferensen fanns en skiljelinje mellan Equmeniakyrkans stora huvudfåra med evangelisk teologi och en minoritet med en mer liberalteologisk inriktning. Medan evangelisk teologi vill sätta Jesus i centrum genom att betona hans offer på korset, en personlig relation med Jesus, vägledning i Bibeln och evangelisation prioriterar en mer liberalteologisk inriktning detta i mindre utsträckning.” 

Hur vet han det?

Dels vet han tydligen med bestämdhet hur fördelningen mellan ”evangelisk” och ”liberalteologisk” i verkligheten ser ut. Hur vet han det? Han vet också dels att de ”evangeliska” är flest och dels tycks han veta vad respektive löst skissade fraktioner predikar. Jag tror att han, som vanligt, är helt ute och cyklar. 
Konferensens samtal visar snarare på viljan att gå tillsammans. 
1. Vad är kyrkan utan Jesus? 
2. Vem i kyrkan är inte evangelisk? 
3. Liberalteologi är en 1800-­företeelse som gjorde stor nytta då den historiske Jesus mötte den dåtida kyrkans Kristus. Jag vet inte om någon i dag i den meningen är liberalteologisk. 
4. Måttet av framgång som han använder är inte vetenskapligt belagt, särskilt inte över tid.
Equmeniakyrkan har som sin vision att vara ”en kyrka där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen”. Tillämpar man Hagevis nattståndna indelningsmönster är den skriven av en ”liberalteolog”. Därmed faller väl hela Hagevis ekande av ytans analys. Jag vet ingen i kyrkan som inte är evangelisk. Och ingen som är liberalteolog i den klassiska meningen. 

I praktiken liberalteologer

På samma sätt som vi alla är evangeliska är vi nog i praktiken liberalteologer (i den lite slarviga nytydningen av begreppet). Vi läser Bibeln med våra kulturella nutida glasögon. Vi stenar inga otrogna, hugger inte händer av brottslingar, tror inte att (alla) sjukdomar är demoner, delar (kanske) inte den medeltida kyrkans uppfattning om skapelsen som 6 000 år gammal, accepterar inte att kvinnan ska tiga i församlingen eller att slavar ska förbli slavar. 
Om vi nu ska kategorisera varandra borde vi testa lite andra indelningsmönster (som säkert ingen av oss helt faller in i). Här är ett förslag med sju kategorier: Fundamentalistisk – Evangelikal – Evangelisk – Historiekritisk – Allmän kristen livssyn – Kritisk – Antagonistisk

Kan knytas till olika slutsatser

Dessa olika perspektiv kan knytas till olika slutsatser om teologi men även i frågor som rör: Klimathot/klimatförnekelse, ­Israel/Palestina, Bibelsyn, Nationalism, Kristendomens monopol, Politisk grundsyn, synen på Kvinnans plats i kyrkan, synen på hbtq etcetera.
Jag är inte så övertygad om att heller detta är en framkomlig väg. Låt oss hellre se hur vi tillämpar vår tydning av evangelium i dessa olika frågor, och leva med det som en fruktbar mångfald och samtala om dem. Och så går vi med Jesus. Kyrkan har ingen annan att gå med.

PA Sahlberg

Svar direkt:  Relevant ställa evangelisk teologi mot liberalteologi

1. Jag är tacksam över P A Sahlbergs arbete som resulterade i Equmeniakyrkans underbara vision att vilja vara en kyrka för hela livet där mötet med ­Jesus Kristus förvandlar dig, mig och världen. Utan Jesus är kyrkan ingenting och jag är över­tygad om att de flesta i Equmenia­kyrkan vill sätta Jesus i centrum genom att betona hans offer på korset och uppståndelse, en personlig relation med Jesus, vägledning i Bibeln och evangelisation.
2.  Om Sahlberg vill samtala med andra bör han utgå från var personer i samtalet säger; inte hitta på saker och lägga det i andras mun. Att notera viljan att sätta Jesus i centrum genom evangelisk teologi är inte det samma som att påstå att de som inte vill detta är emot Jesus.
3. Sahlberg tycks tro att evangelisk teologi inte förnyas. Jag vet inte var han fått det ifrån.
4. Det går att beskriva många skiljelinjer i kyrkor (jag beskrev några i Sändarens ledare). Att ställa evangelisk teologi mot ­liberalteologi är dock relevant för att beskriva vilka kyrkor och församlingar som tenderar att vara livskraftiga och vilka som tynar bort. Detta stöds av forskning och hjälper oss att förstå vad som händer i Equmeniakyrkan.
5. De senaste dagarna har jag varit i kontakt med en del 70-pluspersoner som liksom Sahlberg är kritiska till ­evangelisk teologi. Också förekomsten av Sahlbergs insändare motsäger i sig själv förnekandet av att en sådan motsättning ­existerar.
6. Även om liberalteologi fanns på 1800-talet har den tyvärr inte slutat där. Ett liberalteologiskt paradexempel var biskopen i den amerikanska episkopalkyrkan John Shelby Spong. Ett svenskt exempel var biskop Krister Stendahl. Ingen av dessa var några 1800-talsfenomen utan exempelvis Spong föddes 23 år före Sahlberg.

Magnus Hagevi
ledaskribent Sändaren

REPLIK P A SAHLBERG

Hagevi använder religionssociologiska begrepp från 1989 då han beskriver olika tänkta falanger i olika kyrkor. Vi läser det som en kyrkohistorisk utsaga, eller som teologi. Han ger oss visserligen inte, i sina ursprungstexter, någon hjälp med tydningen, bara upprepar dem. Men det innebär nog, de facto, att vi talar helt förbi varandra.

Jag har verkligen inget emot att vi diskuterar och samtalar om vår kyrkas framtid och alla de dimensioner som nu flutit upp i tidningens spalter och på webben. Men dels måste vi bli bättre på att definiera våra begrepp och utgångspunkter och dels måste vi bli bättre på att lyssna. Jag menar att den fina processen under Kyrkokonferensen och besluten där är värd ett bättre efterspel.

Att vi drar olika slutsatser av evangeliet är inte särskilt dramatiskt. Så har det alltid sett ut i kyrkans liv, alltsedan bibeltexten tog form (ja, redan i den). Jag lovar att skärpa mig och hoppas att vi med respekt för vår mångfald kan fortsätta djupna samtalet. Vi behöver det, evangeliet är rörelse, annars död.

PA Sahlberg