Under några dagar blir nu Equmeniakyrkans gemensamma gestalt lite synligare än vanligt, och då hörs också rösten på ett tydligare sätt. Vad ska vi få syn på tillsammans i år? Vad kommer att höras?

Förra årets kyrkokonferens fattade beslutet att utlysa klimatnödläge. Ett beslut som i sig är en opinionsyttring, som säger att vi som kyrka önskar se och vara en del av en aktiv omställning av samhället för att bromsa klimatförändringarna. Vi har inte sett tillräcklig handlingskraft hos politiska ledare än. Men konferensen ville också se att ord blir handling i vårt eget sammanhang och tog beslut om att upprätta en handlingsplan och ekonomiskt utrymme att satsa.

Särskilt inrättad temagrupp

Vad har hänt sedan dess? En rapport kommer att ges i kyrkokonferensen och handlingsplanen finns att läsa på Equmeniakyrkans hemsida. Kyrkostyrelsen gav uppdrag åt en särskilt inrättad temagrupp att utforma arbetet med klimatnödläget, och gruppen kunde börja sitt arbete i slutet av januari. Jag kan intyga att det finns både kompetens och glöd i gruppen. Vi är ännu i början av arbetet, ett arbete som kräver såväl otålighet som tålamod.

Jag tillhör de otåliga. Det är ingen hemlighet. Vi får inte tappa bort allvaret och insikten om att tiden rinner. Vi får inte tro att miljö- och klimatfrågor är ett specialområde för några få. Det handlar om allt vi bryr oss om, det angår oss alla. Jag övar mitt tålamod och har förståelse för att jag behöver lyssna på andras kunnande, frågor och erfarenheter.

Kallade att gå varsamt på jorden

Som kyrka bidrar vi framför allt med vår kärnverksamhet. Genom att stärka värderingar som gör oss varsamma med skapelsen och varandra, söka Guds rike och rättfärdighet tillsammans och låta det prägla våra liv och våra vanor. Vi behöver utforska förlåtelsens och kärlekens kraft på nytt, den kraft som förlöser till omvändelse och nya liv. Varför håller vi fast vid en livsstil som bryter ner? Jag kan inte annat än tänka att vi som kristna är kallade att gå varsamt på jorden, just för att vi tillhör Kristus. I en tid när hela skapelsen våndas skulle vi kunna våga mer.

Är det då evangelistens uppdrag att ge sig in i samhällsfrågor och i samtal med politiker? Ja, utan tvekan har det sett ut så i våra bildarsamfund.

Den lilla bönboken Rop av kärlek – böner i klimatnödläge, som kom ut i mars, vill inspirera oss till fördjupad bön, enskilt och tillsammans. I oktober kommer en antologi i Tro&Livs skriftserie med titeln En grönare kyrka. Den kommer stimulera till fortsatt reflektion och teologiskt arbete kring nödläget. Det behövs!

Inspirerad av att besöka församlingar

Allt fler församlingar har temadagar, pilgrimsvandringar, gudstjänster och studiegrupper med fokus på hållbarhet, klimat och miljö. Jag blir inspirerad av att besöka församlingar, delta i samtal och höra om nya initiativ. Vi är på väg. Ofta tar engagemanget oss ut i dialog och samarbete med människor som vi inte möter annars.

Är det då evangelistens uppdrag att ge sig in i samhällsfrågor och i samtal med politiker? Ja, utan tvekan har det sett ut så i vår kyrkas bildarsamfund. Partiledarutfrågningarna har hållits sedan 1968. Evangelisten John Hedlund startade och efter honom har andra evangelister tagit vid. Vi bär på ett arv som håller samman tro och liv. Vi ställer frågor, lyssnar och försöker finna vägar att tala och leva evangeliet i den tid som är. Gud, gör oss djärva!

Lena Bergström
evangelist i Equmeniakyrkan